Do you Remember Me? O.R

Del 56

- Omar -

Nästa morgon går jag och gänget som vanligt ut och letar efter Sara. Vi letar och letar men hittar inte henne. Men det ända jag kan tänka på är det där sms jag fick igår kväll.
När klockan börjar närma sig 20.00 så säger jag till resten av gänget att jag ska gå leta själv ett tag.

Jag går själv på gatan, solen har sakta börjat gå ner. Himmlen är i rosa och lilla färger, allt det här skulle vara vackert men det är det inte ett minsta just nu. Jag lämnade mobilen kvar på hotell rummet. Jag ökar på stegen och snart skymtar jag en skylt där det står Rengatan. Ett hus nära skylten står det 46 på. Det är ett vitt litet hus, det är mörkt inne.

Jag går med tveksama steg mot yterdörren, jag knackar på. Men ingen öppnar... jag knackar igen fast hårdare den här gången, ingen öppnar. Jag tar i handtaget och trycker ner det, och dörren går upp?! Jag går tyst in i huset.
"Hallå??" Ropar jag.
Bara tystnad..
Jag går förbi hallen och kollar mig omkring i huset. Jag såg en dörr längre in i huset, jag går ditt och går in i rummet. Där inne är det ganska mörkt, bara ett litet fönster finns i rummet. Jag letar med blicken, då ser jag Sara ligga ihop kuren vid ett hörn?!

"Sara!?" Säger jag för att försäkra mig om att det är hon. Hon tittar upp, och det är faktiskt hon. Jag förväntar mig ett leende av henne, men hennes ögon är helt rödsprängda av alla tårar. Jag går in i rummet och går mot henne.
"NEJ! Omar du moste gå, Nu!!!" Säger hon med grötig röst.
Jag struntar i det hon sa och går mot henne. Just när jag ska sitta ner på huk briver henne och krama om henne, känner jag ett hårt slag mot huvudet. Det sista jag ser är Sara som skriker, sen svartnar allt...

- Sara -

Omar kommer närmare mig och ska just sitta ner briver mig och omfamna mig, när Luke och David dyker upp bakom Omar. Och just när jag skrika åt Omar att gå, så slår David med en stekpanna i Omars bakhuvud. Omar faller ner briver mig och jag skriker så att tårana spruttar.
David & Luke flinar mot mig, innan dom släppar ut Omar ur rummet.
Jag gråtar så att det gör ont.

- Ogge -

Jag och killarna sitter på hotell rummet och väntar på Omar, Daff & Kat är nere vid cafet och nöper mat åt oss. Klockan är snart 11 på kvällen.
"Var fan är Omar?" Mutrar Felix och tittar för hundrade gången på klockan. Jag rycker på axlarna.
"Jag ringer honom" säger Oscar och drar snabbt fram mobilen. Efter ett tag hör vi Omars mobil ringa vid hans säng.

Vi alla rusar snabbt ditt och där är faktiskt Omars mobil? Jag trycker bort samtalet på Omars mobil. 1 nytt sms står det på displayen. Killarna sitter tätt intill mig för att jag sitter och håller i Omars mobil. Jag går in på medelanden på Omars mobil, och jag tappar andan när jag ser vad det står.

Igår
23.47
Okänt nummer:

Om du nånsin vill träffa Sara igen, kom då till Rengatan 46 imorgon klockan 20.00

Idag
19.56
Okänt nummer:

Var är du?! Om du inte dycker upp snart, får du aldrig träffa Sara igen!

"Vafan är det här?!" Mumlar jag och läser om smsen flera gånger. Oscar & Felix trängs briver mig för att se vad det står. Jag räcker dem mobilen, och när dom har läst smsen blir dom flyg förbannade.
"Vem fan hotar Omar såhär!!" Säger Felix och knyter sin näve.
"Tänk om nåt har hänt Omar!?" Säger Oscar.
Och snart pratar Felix och Oscar i mun på varann.
"Lugna ner er, vi sticker till Rengatan nu men vi kan inte säga nåt till Kat & Daff" säger jag allvarligt.
Killarna nickar instämande.

När vi kommer ner till recepitisionen träffar vi Kat & Daff.
"Jaha vart är ni påväg då?" Frågar Daff och höjer på ena ögonbrynet.
"Ehm... vi ska till Donken" säger Felle snabbt.
"Men vi har nyss köpt mat?" Säger Katia och tittar undrande på oss.
"Ja men vi tänkte ändå dra till donken, vi skulle träffa Omar där" säger Oscar snabbt.
"Jaja då, bara ni är tillbaka snart" säger Daff och sen går han och Kat iväg mot hissen.
Vi pustar ut och går ut från hotellet.

När vi är på Rengatan skymtar vi ett vit hus där det står 46 på. Vi går med snabba steg mot det huset. Men när vi knackar kommer ingen och öppnar? Jag testar att ta tag i handtaget och trycker ner det, och dörren går upp?

Men när vi kommer in i huset så hade jag aldrig förväntat mig att se det som jag såg just då!?