Do you Remember Me? O.R

Del 32

Saras perspektiv:

"Vakna Sara" sa en röst.
Jag öppnade sakta ögonen och där stodd Omar typ 1 milimeter från mitt ansikte och hans.
Jag hoppade till.
"Fan vad du skräms" sa jag och andades lättat.
Omar skrattade lågt.
"Jag visste inte att du var rädd för mig"
"Nä men vad tror du jag blir när du gör så där" muttrar jag lågt.
"Kom nu, vi är i Göteborg" sa Omar och verkade glömt det som just hade hänt.
Jag rättar till mig på min plats och tittar ut genom fönstret.
Tåget hade stannat och massa folk rusade ut genom tåget.
Jag reser mig upp från min plats och börjar ta mina väskor i händerna.

Vi har just klivit av tåget och satt oss vid en bänk.
Wilnur skulle komma och hämta oss från tågstadionen om en kvart.
Omar hade gått till toaletterna, så jag satt just nu själv vid bänken med mina väskor.
Jag fiskade upp min mobil från jack fickan. 4 nya sms från killarna.

21.26
Oscar😘
Saknar dig redan😔😔❤

22.35
Ogge😻
Come back home little sis💗💔

21.56
Felix😍
Miss u sis❤ glömm inte oss bara💔

23.12
Oscar😘
Skype eller FaceTime ikväll?

Jag ler åt sms jag hade fått av dem.
Jag svarade direkt på deras sms.
Oscar och jag skulle Skypea imorgon kväll, eftersom jag är så trött just nu. Klockan är snart 11 på natten.
Jag lagade tillbacka mobilen i jack fickan.
Omar har fortfarande inte kommit.
Jag suckar och kollar runt med blicken på tågstadionen.
Plötsligt ser jag en gestalt komma mot mig. Jag stirrar direkt ner i marken för att undvika personen på nått sätt.

"Är det ledigt?" Hör jag en mörk röst fråga.
Jag vänder blicken försiktigt upp.
Där står en lång kille som verkar vara nått år äldre än mig, med solglasögon för ögonen.
"Nej det är det inte. Och om du inte har märkt det så finns det flera lediga bänkar" sa jag en anning nervöst.
Killen skrattar lågt.
"Men tänk om jag vill sitta här då?"
Jag skakar bara på huvudet.
"Och vad heter du?" Frågar han och flinar.
"Det rår inte dig" sa jag enkelt.
"Okej... jag är David iallafall" sa han.
"Kul att veta" sa jag drygt som svar.
Allvarligt, den här killen går mig på nerverna.
"Kan du gå nångång?" Frågar jag eftersom han bara står och flinar.
"Inte före du säger ditt namn" sa han enkelt och fortsatte att flina.
"Okej då! Jag heter Sara! Nöjd?!" Sa jag irriterat.
David ler nöjt.
Just när han ska säga något, kommer Omar.
"Ska vi gå?" Frågar Omar och får sen syn på David.
"Men tja Omar" säger han och hånler.
Omar nickar kort som svar.
Omar ger mig en blick som betyder:
Vi-går-nu.

Jag reser mig oförstående upp och tar mina väskor.
"Så du Omar, är hon din nya tjej?" Fortsatte David.
"Ja" mumlar Omar kort.
"Du kommer väl ihåg dealen?" Säger David och hans blick ändras direkt till allvarlig.
Omar nickar lågt.
"Du vet vad som gäller" sa David.
Jag ser hur Omar spänner käkarna och knyter näven, men han nickar ändå lågt.

Just innan David ska säga nåt mer tar Omar min hand i sin och börjar dra iväg med mig.
"GLÖMM INTE DEALEN, OMAR" ropar han efter oss.
Omar ökar bara på stegen och jag försöker bara hänga med.

När vi inte ser David nå mer, så stoppar jag Omar.
"Känner ni varann, och vadå för deal?" Frågar jag.
Omar vänder blicken bort från mig och kollar bort mot parkeringen.
"Hallå?" Frågar jag lite irriterat.
Han vänder blicken mot mig.
"Det var inget, glömm bara det" sa han bestämdt.
Just innan jag hinner säga nåt mer, så kör en bil upp på uppfarten.
Det är Wilnurs bil.

Jag lastar in mina väskor i backlukan och går sen in i bilen och sätter mig i backsättet.
Omar sätter sig där fram briver Wilnur.
"Heej, gick tåg resan bra?" Frågar hon glatt.
Jag nickar och tvingar fram ett leende.
Efter ett tag i bilen ser jag hur Omar pettar i Wilnur och viskar nått.

När vi kommer hem till Omars hus.
Så visar Wilnur mig mitt nya rum.
Det är ett stort vitt rum, det är bara en säng i rummet. Eftersom vi imorgon ska fixa där. Men nu är klockan snart 12 på natten så jag bytter om till min pyjamas.
Jag har redan sagt godnatt åt Wilnur men inte åt Omar. Så jag tassar tyst ut ur mitt rum och går tyst iväg mot hans rum.

Jag öppnar försiktigt dörren och kliver in. Omar hade just kommit ut ur hans badrumm och stod bara i ett par kalsonger.
Han tittar en anning chokat på mig.
Jag lägger händerna för ögonen och säger.
"Jag skulle bara komma och säga godnatt"
Jag hör hur Omar skrattar till och sen hör jag hur några steg kommet emot mig.
Sem känner jag ett par varma armar runt min midja.
"Är du säker på att du bara ville säga godnatt?"
Jag börjar le och drar bort händerna från ansiktet.
Jag vänder mig om mot Omar och ler.
"Om det är okej, så skulle jag villa sova här"
Han nickar och ler.
Sen tar han min hand i sin och drar iväg mig mot hans säng.

Jag kryper mig upp i hans famn och läger armarna om han.
"Godnatt" säger jag tyst
"Godnatt, jag älskar dig" viskar han tyst tillbacka.
Jag börjar le och blundar.

Men jag kunde ändå inte släppa tanken på vad Omar & David hade för deal. Och jag anade att det inte var nån bra deal.