Saras perspektiv:
Idag är det skola! Det var typ 3 veckor sen sist jag var i skolan. Jag är lite orolig att gå dit. Nu vet ju alla att jag och Omar är ihop. Tänk om nåt händer!?
Jag skakar bort tanken och fortsätter att välja vad jag ska ha på mig idag.
Efter en stund hade jag valt kläderna.
(Bild där uppe)
Jag sprang in till köket där Omar stod och gjorde pannkakor! Jag började hoppa ivrigt.
"Oj jag har aldrig sett människa som har blivit så lycklig över pannkakor" flinade Omar.
Jag skrattade lågt.
Jag gick fram till honom, och kollade på när han försökte styla framför mig med att kasta upp pannkakorna i luften. Men såklart misslyckades han och tappade pannkakorna i golvet, en efter en.
Jag klappade händerna och började skratta.
Omar försökte se sårad ut, men misslyckade också med och började skratta.
"Jag visste inte att du var så duktig" sa jag glatt och pekade på pannkakorna som låg på golvet.
"H-a-ha jätte kul" mumlade han och började städa upp pannkakorna från golvet.
Jag pussade honom på munen lätt.
Ett litet leende dök upp i hans annsikte.
Efter vi har ätit klart så gick vi till skolan.Omar hade armen om mina axlar.
När vi klev in i korridoren blev alla tysta.
Allt prat och skratt tystnade i koridorrerna. Alla hade blicken på oss två.
"Bry dig inte om dem" viskade Omar till mig.
Jag nickar och vi fortsatte att gå mot våra skåp.Tyvär har jag och Omar olika timmar hella dagen enda fram till lunch.
det betyder jag kommer inte se Omar på 4 timmar, Great!"Vi ses då på lunchen?" Frågar jag och tittar in i hans vackra ögon.
"Jag väntar på dig där" säger han glatt och kysser mig mjukt på munen.
Vi säger hejdå och sen börjar jag gå iväg mot Svenskan.När jag kliver in i klassen blir alla tysta. Vafan är det med alla?! Ja, jag är ihop med Omar, Big deal!
Jag suckar och går och sitter på en ledig plats längst back i klassen.
Flera viskar och kastar blickar på mig. Jag vet inte hur länge jag ska stå ut.
Som tur kommer vår svenska lärare in just då, och lektionen börjar rulla på som vanligt.När lektionen är slut så är det rast i 20 min. Jag suckar eftersom Omar har timme just nu.
Jag kollar runt i korridoren, alla är med sitt gäng. Jag har direkt aldrig varit med i nåt gäng. Jag har alltid varit för mig själv.
Flera kastar blickar på mig.
Jag suckar och börjar gå bort från korridoren.
Plötsligt kommer jag till dom äldre elevernas korriorer.
Jag kollar runt mig, även här får jag blickar men inte lika många.
Plötsligt ser jag Oscar & Ogge längre bort i korridoren.
Jag springer glatt fram till dem.
Entligen får jag träffa några vänner.
"Heej" säger jag glatt med ett stort leende.
Dom vänder sig chokat om, eftersom dom stod med ryggen mot mig.
Dom båda lyser upp i ett stort leende.
"Heej" säger dom båda samtidigt och ger mig en gruppkram.
När vi har släppt kramen frågar Ogge.
"Varför är du här? Är du inte med Omar?" Frågar han.
Jag skakar på huvudet.
"Nee han och jag har inte sama lektioner fram till lunch. Så jag är helt ensam" säger jag lch försöker se ledsem ut.
"Oj stackars Sara" flinar Oscar och lägger armen om mig.
"Hur länge ska ni vara kvar i stockholm?" Frågar plötsligt Ogge och tittar på mig.
"Vi åker hem på Lördag, eftersom det är skol avslutning på fredag" sa jag med ett svagt leende.
"Men hur mår du annars?" Frågar dom och tittar snett på mig.
"Bra, men jag blir ganska irriterad på alla när dom glor på mig" suckar jag.
"Är det för att du hänger med oss?" Frågar Oscar.
Jag nickar svagt.Vi pratar en stund till men plötsligt ringer klockan och lektionerna börjar.
Jag får bråtom eftersom min klass är jätte långt bort från den här korridoren.
Jag säger snabbt hejdå och ger dom en kram, sen springer jag snabbt iväg till min lektion.Efter sista lektionen är det lunch.
Jag går till mitt skåp och lägger in mina bilogi böcker. När jag stänger skåpet och vänder mig om, så hoppar jag till.
Där står Nadja med sitt fula flin.
"Jaha, du har gått och blivit bästis med The Fooo ser jag" säger hon och flinar fortfarande.
"Vad vill du Nadja" stönar jag.
"Nej inget, tycker det är bara coolt att du är så tajt med the Fooo" sa hon inpat.
Vill hon bli min vän bara för att jag hänger med killarna?!
"Vill du hänga ner på stan och fika med mig och Tilda?" Frågar hon glatt.
Jag blev chokad.
Har hon glömt allt hon har gjort mot mig!?
"Nadja tror du jag har glömt allt vad du har gjort mot mig?" Säger jag och stirrar på henne.
"Ja men jag skämtade ju bara" säger hon och skrattar.
"Glöm det Nadja. Vi kan aldrig bli vänner. Du vill bara bli min vän för att jag är med killarna i the fooo" säger jag surt och vänder på klacken och började gå iväg.
"Vafan är det med dig!? Jag försöker bara vara snäll, men visst glöm det!" Ropar hon argt efter mig.
Men jag låsas inte om henne, hon har varit elak mot mig hella tiden i högstadiet och i gymnasiet. Varför tror hon att jag tänker förlåta henne!?Jag går mot matsalen. Och direkt när jag kliver in i matsalen stirrar dom flesta på mig.
Fan vad jag skulle villa skrika mot dem att dom ska sluta glo. Men jag skulle bara förvära saken, det vet jag.
Då ser jag Omar och resten av killarna sitta vid ett bord längre bort i matsalen.
Jag går med snabba steg dit bort och sätter mig ner briver dem.
"Hej, varför tog det så länge?" Frågar Omar och tog min hand i sin.
Jag ville inte börja berätta allt om Nadja, så jag let bli.
"Jag var på toaletten" sa jag med ett leende.
Sen började vi prata om allt möjligt.
Men jag kände mig ganska obekväm när alla stirrade mot vårt håll.
"Är det något? Frågar plötsligt Omar och alla killarna vänder blicken mot mig.
"Jag tycker inte direkt att det är kul att alla stirrar på oss. Alla har glott på mig idag" suckar jag.
Omar lagade sin arm om mina axlar.
"Försök bara ignorera dom och det är bara några dagar kvar i skolan, sen är det sommarlov" sa Omar glatt och kysste mig på kinden.
"Gissa om jag kommer festa efter skol avslutningen" sa Felix med ett peddo smile.
"Felix är alltid vild dom första dagarna på sommarlovet" skrattade Ogge.
Alla började skratta.
Vi bestämde att vi alla skulle träffas vid Epresso house efter skolan.Efter sista timmen gick jag Omar iväg mot Epresso house. Resten av killarna gick före oss. När jag och Omar kliver in i cafet i hand så ser vi killarna vid ett bord.
Jag ler när jag ser dom men plötsligt stelnar jag till Nadja och Tilda sitter briver dem!
Fan det här kommer sluta illa..
YOU ARE READING
Do you Remember Me? O.R
FanfictionVad händer när man träffar sin gammla barndoms vän, som man inte har sett på 2 år? Och vad händer när mer en bara vänskap kommer emellan dem? Det kommer bli STORA problem. // Inte den bästa boken jag har skrivit, eftersom den var den första jag skre...