Do you Remember Me? O.R

Del 5

Saras perspektiv:

Jag vaknar upp med ett ryck.
Nån håller om mig, jag får panik och såklart skrikar jag till.
Omar skrek också till, han sov säkert också.
"Shit du skrämmde mig" sa jag med en lättad suck.
"Jaha vem skrämmde mig då?" Sa Omar med ett litet skratt.
Jag hade helt glömmt bort att jag & han såg på film. Vänta vad är klockan?
Jag tar snabbt upp mobilen. Klockan är 9 på kvällen? Mamma skulle ha varit hemma för två timmar sen.
Men då ser jag att mamma har skickat ett medelandde att hon jobbar nattkift och kommer först hem på morgonen.
"Jag borde nog gå, det är skola imorgon" sa Omar och reste sig upp från soffan.
"Kan du inte stanna här..? Jag vill inte direkt vara ensam.." sa jag och tog tag i hans arm.
Bra det där lät jätte mesigt, tänkte jag.
Han nickade och satte sig ner igen briver mig.
"Jag stannar alltid" viskade han i mitt öra.
Jag lutade mitt huvud mot hans bröst igen. Han började pilla med mitt hår.
Vi pratde hella natten, men till sist moste jag ha somnat. Somnat i Omars varma trygga famn.

Nästa dag:

Jag vaknade av att yterdörren öppnades. Jag öppnade ögonen försiktigt. Där står mamma och tittade frågande på mig, som ligger i soffan i Omars famn.
Jag sitter upp i soffan.
"Hej gumman, är det där Omar?" Frågade hon och pekade på Omar som låg och sov.
Jag nickade.
"Vad kul att ni har blivit vänner igen" sa hon med ett leende.
"Men borde ni inte vara i skolan?" Frågade hon.
"Vah? Vad är klockan" frågade jag.
Hon tittade på sin klockarmband.
"Klockan är om 10 minuter 8" sa hon.
Jag spärrar upp ögonen, vi börjar om 10 minuter.
Mamma bara skrattar och går ut i köket.
"OMAR VAKNA!" Ropade jag och roskade om honom.
Han öppnade förvirat upp ögonen, och tittade frågande på mig.
"Skolan börjar om 10 minuter" sa jag stressat.
"Vaah?!" Sa han och hoppade upp ur soffan.
Vi hade sovit med våra vanliga kläder på, och vi hann inte byta om.
Jag fixade snabbt håret, jag hann inte heller sminka mig.
Sen sprang jag & Omar ut i hallen och satt på våra skor. Sen ropade jag hejdå till mamma sen smällde jag igen dörren.
"Omar jag kan inte springa till skolan, jag har fortfarande ont" sa jag.
Han skakade på huvudet.
"Nej vi tar moppen istället" sa han snabbt och räkte fram den vita hjälmen åt mig.
Jag hoppade upp snabbt bakom honom på moppen, och lagade armarna runt hans midja.
Sen körde vi iväg mot skolan.

När vi kom till skolan var klockan redan 20 minuter över 8.
Vi parkerade snabbt moppen och sen sprang vi in i skolan.
Jag och Omar hade samma lektion så vi gick snabbt till våra skåp och tog våra SO böcker och sen började vi gå mot vår klass.
När vi klev in i klassen blev alla tysta och stirrade på oss.
"Jaha, fint folk kommer alltid sent ser jag" sa våran SO lärare surt.
"Förlåt" mumlade vi och gick och satt oss längst back i klassen.
Lektionen var rätt tråkig, men jag & Omar höll på sms med varann.
Omar hade skickat ett roligt sms på mobilen. Och då fick jag en skratt attack, jag kunde inte hålla mig.
Alla vände blicken back mot mig.
"Vad är det som är så kul?!" Sa SO läraren argt.
"Inget" sa jag och försökte kväva skrattet som bubblade inom mig.
Och plötsligt började Omar också skratta, och då kunde jag inte hålla mig längre. Vi båda gapskratta inför hella klassen.
Vår SO lärare blev helt rasande och slängde ut oss från lektionen.

"Jaha det gick väl bra" skrattade Omar när vi hade blivit utslängda.
"Såg du SO lärarens min?" Sa jag och skrattade.
Vi båda veck oss dubell av allt skratt.
Till sist då vi äntligen hade slutat skrattat, så hade alla lektioner slutat och nästa lektion skulle börja.
"Vad har du nu?" Frågade jag.
"Matte du?"
"Jag har det också" sa jag glatt.
"Trodde inte du blev så glad av matte" sa Omar och skrattade.
Jag slog honom lätt på axeln.
När vi var påväg till matten kom det en massa tjejer fram till oss, eller ja till Omar.
Jag backade undan från cirkeln som hade samlats runt oss. Jag orkade inte stå där bland alla galna tjejer, så jag gick och satte mig på en bänk en bit bort.
När Omar hade kommit till backa efter alla selfies han hade tagit och alla autografer han hade skrivit, så var hans hår helt rufsigt.
Han satte sig ner briver mig på bänken.
"Vilken snygg frisyr" sa jag med ett flin.
"Haha jätte kul" sa han och försökte rätta till sitt hår.
"Ska vi gå till matten?" Sa jag.
"Neejj" suckade han.
"Haha kom nu" sa jag och tog hans hand och vi började gå mot matten.

Omars perspektiv:

Efter alla foooers jag hade tagit foton med var hella mitt hår förstört.
Och såklart moste Sara komentera det.
"Vilken snygg frisyr" sa ho med ett brett flin.
"Haha jätte kul" sa jag och försökte rätta till mitt hår.
Efter jag var klar sa hon.
"Ska vi gå till matten?"
"Neejj" stönade jag.
Jag hatade matte, det är världens jobbigaste grej.
Hon skrattade bara.
"Haha kom nu" sa hon och tog min hand och drog iväg mig mot matten.

Jag fattade noll när matte timmen hade börjat. Jag pettade i Sara.
"Vad!?" Sa hon en anning iriterat.
"Jag fattar inget" sa jag och suckade.
"Men det är jätte änkelt" sa hon.
"Kanske för dig" sa jag tyst.
"Men du ska..." mer hann hon inte säga före vår matte lärare Simon avbrött henne.
"Inget viskande! Om ni viskar en gång till åker ni till rektorn!" Sa han strängt.
"Jävla sur gubbe" mumlade jag.
Och såklart moste han höra det!
"OMAR GÅ TILL REKTORN NU!" Skrek han åt mig.
Då reste Sara sig upp från sin plats.
"Han frågade bara om hjälp i matten, skicka honom inte..." sa hon men så avbröt Simon henne igen.
"SARA DU GÅR OCKSÅ TILL REKTORN NU!!" Skrek han.
Jag blev så arg, just när jag tänkte säga till backa tog Sara min arm.
Jag tittade på henne frågande.
Hon skakade bara på huvudet och drog med mig ut ur klassen.
När vi hade stängt dörren till klassen började vi gå mot rektorn.
"Gubb jävel" mutrade jag.
"Jag vet, han är alltid sådär" sa Sara tyst.

När vi var klara hos rektorn gick vi motatsalen. Rektorn hade blivit sur på oss och han skulle ringa hem, perfekt.
När vi kom in i matsalen satt alla redam och åt.
Jag & Sara letade efter ett ledigt bord, men det fanns inget. Då såg jag Felix sitta själv vid ett bord.
Vi gick ditt och satte oss ner.
Felix nickade ett hej åt mig sen vände han blicken mot Sara.
"Mår du bra nu?" Frågade han osäkert.
Hon nickade.
"Förlåt, vi visste inte att fans kunde vara så galna" sa Felix.
"Nej det är lungt" sa hon med ett svagt leende.
"Är det sant det där rykte? Om att ni har blivit skickad till rektorn?" Frågade felix.
Efter vi hade berättat allt som har hänt skrattade Felix bara.
"Alla lärare verkar vara emot er" sa han och skrattade.
Då plötsligt kommer en blond tjej fram till oss.
"Hej Fele" sa hon flörtigt.
"Kalla mig inte Fele, Blenda" sa han iriterat.
"Jag tänkte om du ville hänga med på fest ikväll?" Sa hon och tog etg steg närmare honom.
"Vafan Blenda, vi är inte ihop! Lämna mig ifred för en gång skull." Sa Felix.
Hon såg lite sårade ut men sen vände hon sig till mig.
"Dudå Omar följer du med mig?" Frågade hon och tittade flörtigt på mig.
"Nej tack" sa jag snabbt, jag vet att Blenda är världens jobbigaste tjej.
"Snälla Omar" sa hon & tog min hand.
Jag såg att Sara såg lite arg ut?
"Nej Blenda," sa jag och drog bort handen från hennes.
"Okej då. Ses Baby" sa hon & kysste mig snabbt på kinden. Sen sprang hon iväg fnissandes.

Saras perspektiv:

"Okej då. Ses Baby" sa Blenda och kysste snabbt Omar på kinden.
Sen sprang hon iväg till sina kompisar fnissandes.
Jag blev jätte arg inom mig, Blenda har alltid varit elak mot mig och hon visste att jag & Omar är bra vänner.
Jag såg när hon hånflinade åt mig.
"Sara, hallå?" Sa Omar och knäppte med fingrana framför mig.
"Vah?" Sa jag.
"Vi ska gå nu, kommer du eller?" Frågade Omar.
Jag nickade och visade ett leende.
Men inom mig var jag forfarande arg.

;)