Do you Remember Me? O.R

Del 44

Saras perspektiv:

"Vad gör du här?" Frågar jag efter ett tag när han inte svarar.
Han rycker på axlarna och sätter sig ner bridvid mig, ganska nära. Jag flyttar på mig en bit från honom.
"Snälla va inte arg på mig" suckar Oscar. Jag ger honom en hård blick.
"Vadå snälla va inte arg på mig!? Det är ju ditt eget fel att jag är det!" Säger jag argt.
"Men förlåt Sara.." säger han med en sorgsen blick.
Jag suckar och reser mig upp från bänken.
"Det är inte mig du ska säga förlåt till" säger jag och går iväg, bort från honom.

Jag kliver in i hallen och tar av mina skor. Då kommer Felix & Ogge in springande i mig.
"Hej, vart gick du??" Frågar dom i mun på varandra.
"Jag gick bara för att få lite luft" sa jag med ett leende mot dem.
"Träffade du Oscar?" Frågade Felix och lyfte på ena ögon brynet.
"Eh ja? Hur visste du det?" Frågar jag undrande.
"Han smet iväg efter du gick" sa Felix med en irriterad ton.
Jag nickade sakta.

Resten av kvällen satt jag och myste i soffan med Ogge & Felix. Dom vuxna var ute och handla.
Vi såg på en skräck film. Men när det blev för läskigt för mig slutade det med ett pop corns krig.
Hella skålen av pop cornen låg utsprit på golvet.

Vi låg alla tre och as garva på golvet. Plötsligt öppnades yter dörren. Vi alla blev tysta och vände blicken mot dörren. Där stodd Oscar helt dyblöt, och vinglade sig in i hallen. Han verkade vara lite full.

Jag och killarna reste oss snabbt upp från golvet.
"Var fan har du varit? Klockan är snart 10 på kvällen, och varför är du full?!" Frågar Ogge och späner blicken i Oscar.

Oscar fnyser bara och lutar sig mot väggen för att inte tappa balansen, han börjar ta av skorna. Han tittar inte ens på oss?!
Han började gå vinglandes upp för trappan.

"Men svara för fan!?" Säger Felix argt.
Oscar vänder sig om i trappan, det var nära att han skulle ha fallit.
"Varför är du full..?" Frågar jag tyst och kollar på honom.
"För det första, jag är äldre än er och gör vad fan jag vill. Och för det andra, jag dricker om jag vill" sluddrar han fram och vänder sig om och går vinglandes upp för trappan.

Jag tror att vi alla tre var chokad över Oscars kommentar. Han är inte alls sig själv, han är som en helt annan person.

"Vad fan har hänt med honom?" Frågar Felix tyst.
"Han är iallafall inte sig själv. Han brukar inte alls dricka" mumlar Ogge och verka tänka.
Jag nickar tyst.

"Jag går och pratar med honom" säger jag och börjar gå upp för trappan.
Men då tar Ogge tag i min arm så att jag stannar.
Han ger mig en allvarlig blick.
"Jag har känt Oscar längst av alla, och när han dricker blir han väldigt agresiv" säger Ogge allvarligt.
"Jag känner också Oscar och han skulle aldrig göra nån illa" säger jag lugnt.
Jag börjar gå upp för trappan igen, men enu en gång stoppar Ogge mig.
Jag vänder mig om igen och tittar frågande på honom.
"Du förstår inte, det är därför han inte dricker! Sist han drack hamnade han i ett gräl med en kille. Och han slog den killen medvetslös... Killen hamnade på sjukhus.." säger Ogge och späner blicken i mig.

Jag tänker en stund men skakar ändå på huvudet.
"Jag tänker ändå prata med honom" säger jag och går upp för trappan.
"Lova bara att ropa om det händer nåt" säger Ogge efter mig.
Jag nickar och fortsätter upp till övre våningen.

När jag står utanför Oscars rum tar jag ett djupt andetag. Sen trycker jag ner handtaget.

När jag kliver in i rummet står Oscar och river ner alla hans grejer från hyllor och bord ner på golvet.

"Sluta Oscar!" Säger jag och drar i honom i försök om att han ska sluta.
Han slutar faktiskt men vänder sig sedan om mot mig.
"Vad vill du" muttrar han och går förbi mig som att jag vore luft.
"Daff, Kat & Wilnur kommer bli arga när dom får veta att du har druckit" säger jag irriterat.

"Skit samma" sludrar han fram och lutar sig mot väggen.
"Vad Fan är det med dig!" Säger jag argt och tar ett steg mot honom.
"Gå ut härifrån Sara!" Säger Oscar och ger mig en kall blick.

"Nej inte fören du slutar att vara så här! Och var fick du tag i ölen förresten!?" Säger jag argt.
"En kille bjöd mig.. Fan kan du sluta prata! Mitt huvud värker!" Säger han trött men fortfarande argt.
"Men vad tror du det gör när man har druckit!" Säger jag och lägger armarna i kors.

"Fan gå ut Sara!!" Ropar Oscar ilsket.
"Nej" säger jag bestämdt.
Oscar tar ett par ilskna och vingliga steg närmare mot mig.
Han är bara nån halv meter ifrån mig. Så jag blundar.

Allt Ogge berättade för mig om att Oscar blir väldigt agresiv när han har druckigt spellas upp i mitt huvud.
Att killen han hade hamnat i bråk med hamnade in på sjukhus. Han kommer slå mig, det vet jag.

Jag blundar hårt och väntar in träffen.
Men just då när jag tror att han ska slå mig i ansiktet, känner jag ett par läppar pressas mot mina!?

Äntligen ett till kapitel😥😄 Den här helgen kanske inte blir världens bästa uppdatering eftersom jag moste plugga till ett prov😕
Men ska försöka göra mitt bästa för att uppdatera.
Bye😘 /Jennifer/