Kärlek börjar alltid med bråk

Del 08

"Åh, jag känner mig fortfarande bakis", klagade Sabina och lutade sig mot våra skåp.

"Det förstår jag, har du tänkt berätta varför du ville gå på den där festen och varför du blev så full?"

"Ingen speciell anledning egentligen, jag var sugen på att festa och ja, fest blev det allt."

"Kom igen nu, jag känner dig. Visst att vi kan bli fulla men du brukar väl aldrig däcka sådär?"

"Jag skyller på dig, för att du inte var där menar jag."

"Äh, lägg av! Men visst, berätta inte då om du inte vill."

Jag öppnade skåpet för att leta reda på mina böcker som jag skulle ha till nästa lektion. Okej att Sabina inte ville berätta vad som egentligen hade hänt, hon skulle ändå göra det så småningom, men jag hade inte heller berättat för henne om min lilla händelse med Lucas. Det var bättre om ingen visste om det, ryktet om att vi hade legat med varandra låg fortfarande i luften och det skulle knappast bli bättre om det kom ut vad som hade hänt på festen.

Jag tog fram mina svenskaböcker och smällde igen skåpet och fick se Sabina spärra upp ögonen.

"Vad är det?" frågade jag och vände mig om.

Två stora händer placerades på vardera sida om mitt huvud när jag trycktes upp mot skåpet.

"Stick!" sa Lucas och nickade mot Sabina som direkt vände sig om och gick iväg.

"Vafan håller du på med?" fräste jag och knuffade till honom i bröstet men han rörde sig inte en millimeter.

Han sa inget, han bara stod där med händerna lutade mot skåpet med mig fast däremellan. Han sökte min blick men jag gjorde allt för att undvika den. Jag kunde bara gissa vad han ville.

Jag såg hur allt och alla stannade runt omkring oss. Typiskt, vi hade blivit dagens underhållningen denna måndagsmorgon. Jag vred på mig för att försöka komma loss men han bara lutade sig närmare mig så jag var inkilad mellan det hårda skåpet och hans hårda kropp. Jag skulle ha gjort vad som helst för att ha hållit den flämtning som lämnade mina läppar inombords för svaret jag fick var det där påklistrade flinet på hans läppar.

"Vad vill du?" viskade jag och blängde surt på honom men hans leende blev bara ännu större.

"Åh, söta lilla Emma, du vet vad jag vill", mumlade han och blinkade så där flörtigt med ena ögat som skulle ha fått vilken tjej som helst att slänga av sig trosorna. Utom jag!

Jag kunde inte hjälpa att jag kippade efter luft när han böjde sig fram och nafsade lätt på min örsnibb. 1-1 till Lucas, tänkte jag och slöt ögonen. Fan också!

"Jag visste väl det", viskade han i mitt öra innan han reste på sig och tog bort händerna som höll mig fast, inte bokstavligt men mentalt. Herregud, jag kände hur det hettade om kinderna och knäna höll nästan på att vika sig när han tog ett steg bort och började gå därifrån.

"Tack för i helgen snygging!" ropade han så det ekade i hela korridoren.

Jag spärrade upp ögonen och bet ihop käkarna så hårt jag kunde. Fan ta dig Lucas!

När jag mötte blickarna hos dom som stod kvar och stirrade kände jag bara att jag måste bort härifrån.

"Vafan glor ni på?!" fräste jag när jag tog ett hårdare tag om mina böcker och gick bort mot lektionen.

~

När förmiddagens lektioner var över skyndade jag mig bort mot skåpen igen. Hela jävla dagen hade Lucas och resten av klassen stirrat på mig till och från och viskat. Var dom helt dumma i huvudet? Det spelade ingen roll vad för påhittat, idiotiskt rykte Lucas hade spridit ut. Alla visste innerst inne att jag aldrig skulle ligga med honom så varför brydde dom sig? Det enda som var bra var att jag antagligen hade sårat hans ego, så då var det ändå värt det!

"Emma, vänta!" ropade Sabina som kom springandes efter mig.

"Vafan är det frågan om? Vad är det Lucas pratar om? Var du med honom på festen?" fortsatte hon andfått när hon kommit ikapp mig.

"Men snälla! Nej! Eller vi kan väl säga att jag sårade hans ego en smula och det här är väl hans idé av hämnd antar jag. Jag orkar inte bry mig!"

"Varför skulle han vilja hämnas på dig?"

"För att jag lät honom tro att vi skulle knulla och precis när ja, men när det kunde ha skett så reste jag mig upp och gick. Jag lämnade honom med råstånd, förödmjukelse och frustration. Så värt det!"

"Är du seriös?! Har du strulat med honom?"

"Nej! Jag har inte ens kysst honom. Lekte lite, retade upp honom, smekte honom och sedan gick jag därifrån."

"Va? Så... så du har... du har alltså sett hans kuk?"

"Men är du galen?! Nej! Jag smekte honom såklart över jeansen."

"Men varför? Jag menar, hur kunde du ens hamna i den situationen?"

"Jag skyller det på dig! När jag letade efter dig gick jag in i ett rum och där låg Lucas med någon annan brud i knät och då frågade han om jag ville vara med på en trekant."

"Herregud! Varför har du inte berättat det?"

"För att du inte har berättat något för mig om varför du ville gå på festen."

"Men det är inte samma sak."

"Inte? Äh, kom nu så går vi och äter, jag är vrålhungrig."

Vi gick arm i arm in till matsalen och hela lokalen blev helt knäpptyst när alla blickar vändes mot oss. Jag höjde på ögonbrynen och sneglade på Sabina.

"Ja man har ju hört att rykten sprider sig fort", mumlade hon och harklade sig.

Jag skakade lätt på huvudet och hörde några skratt som fick min blick att automatiskt vändas ditåt. Det första jag mötte var Lucas hånflin, det andra jag såg var min brors hopbitna käkar. Ajdå.

Jag sträckte på mig och gick fram mot serveringen när ljudet började återvända. När jag plockat på mig lite mat, trots att aptiten nu var helt borta, gick jag bort mot ett av dom lediga borden.

"Emma! Kom och sätt dig här älskling!"

Jag vände mig om och såg Lucas vinka åt mig att komma dit. Om det var det här spelet han vill spela så visst, game on!

Jag såg Sabina komma mot mig innan jag vände blicken mot Lucas igen och gav honom mitt sötaste leende.

"Vafan gör du?" viskade Sabina när jag passerade henne men jag bara blinkade roat med ena ögat och fortsatte bort mot Lucas och hans gäng.

När jag var framme hos dom såg jag att alla satt med roade flin på läpparna och granskade mig, ja, vi skulle väl få se vem som skrattar sist.

"Hej, älskling", sa jag och mötte Lucas blick innan jag hällde mitt vattenglas över huvudet på honom så han flög upp ur stolen.

"Är du helt jävla dum i huvudet?!"

"Ojdå, jag tyckte att du behövde kylas ner en aning, du vet, du var så himla ivrig i helgen. Jag förstår nu varför det var så svårt för dig att prestera, det är inget du behöver skämmas för, jag menar man kan inte få upp kuken varje gång. Älskling", sa jag så högt att hela matsalen brast ut i skratt.

"Förbannade jävla..", fräste han och torkade vattnet ut ansiktet.

"Vi ses", sa jag och blinkade flörtigt när jag vände mig om och gick därifrån.

2-1 till mig, tänkte jag och log belåtet.