Kärlek börjar alltid med bråk

Del 40

Jag kunde ha svurit på att man skulle kunnat höra en knappnål falla i backen. Tystnaden som la sig mellan oss fick det att krypa i kroppen på mig.

"Du.. du har legat med Lucas?"

"Ja", sa jag, inte mer än en viskning så jag nickade för att det verkligen skulle bli så tydligt som möjligt. Så, nu var det sagt.

"Men för helvete Emma, när då?"

"Öh, i måndags efter idrotten när vi höll på att städa i förrådet, eller efter vi hade städat, vi knullade faktiskt  i duschen i tjejernas omklädningsrum och-"

"Och? Har du knullat med honom mer än en gång?" avbröt hon och skakade på huvudet som om hon inte kunde förstå vad jag precis hade sagt.

"Ja.. i lördags", mumlade jag och kände hur det hettade till om kinderna när hon spärrade upp ögonen.

"I lördags? Men.. men då såg vi ju film?"

"Ja, ja vi gjorde ju det", sa jag och skrattade lätt generat över minnet av mig och Lucas tillsammans i mitt rum när alla andra var nere och kollade på filmen.

Så då hade dom inte misstänkt något, tänkte jag med en stor lättnad, det var ju iallafall en bra sak med det hela.

"Men du hatar ju honom, det har du alltid gjort! Varför har du inte berättat det här för mig?"

"Jag vet! Det var inte meningen att det skulle bli såhär. Jag skulle inte ligga med honom men så gjorde jag det. Sedan sa jag till mig själv att det var en gång och aldrig mer, men så låg jag med honom igen och så nu då, under lektionen så skickade han det här till mig", började jag och tog upp min mobil för att visa henne min och Lucas sms-konversation.

"Jag blir fan inte klok, vad vill han mig egentligen?" fortsatte jag och skakade på huvudet och såg Sabinas förvånade min när hon läste igenom smsen.

"Jag antar att du är bra på knulla, eftersom han vill ligga med dig igen menar jag", mumlade hon och fortsatte läsa.

"Det är inte det som är poängen, om det var bra eller dåligt. Han har legat med mig, inte bara en gång utan två! Borde han inte gå vidare då? Du sa ju själv att om jag låg med honom så skulle han lämna mig ifred."

"Han kanske är kär i dig? Kanske att lilla Emma äntligen har tyglat den vilda Lucas, kungen av engångsknull."

"Men lägg av! Han har inga känslor för mig."

"Kanske, kanske inte. Så vad ska du göra nu då?"

Jag tog ett djupt andetag och andades sakta ut så att det bildades ett svagt dimmoln framför munnen.

"Jag vet inte. Men du, förlåt för allt, för det jag sa och för att jag inte har berättat för dig."

"Okej, jag är fortfarande lite sur, du är min bästa vän och det sårar mig att du har inte berättat det tidigare, det är rätt stort."

"Det handlar bara om att jag inte vågade, jag var rädd att du skulle råka berätta något för Elias."

"Det vet du att jag aldrig skulle göra!"

"Nej jag vet, fan också, förlåt."

"Du är förlåten men bra att vi har rett ut det iallafall, så Lucas är alltså orsaken till ditt idiotiska beteende?"

Jag suckade igen, lika bra att lägga upp alla korten på bordet, vad spelade det egentligen för roll om Elias fick reda på något? Han var ändå arg på mig och vem vet vad som skulle hända nu efter att han och Lucas rykt ihop. Men jag litade på Sabina, hon skulle iallafall inte säga något.