Kärlek börjar alltid med bråk

Del 107

Medan jag borstade mitt hår kunde jag inte slita blicken från halsbandet som blänkte i spegeln, jag hade inte tagit av mig det sedan julafton. I spegeln blickade jag bort mot sängbordet där Lucas önskelista låg, listan som jag läst om och om igen så att pappret blivit skrynkligt av alla tårar.

Med en suck slängde jag borsten på golvet och gick fram till garderoben. Om bara en liten stund skulle jag möta upp Sabina för gå på mellandagsrean. Något jag brukade se framemot men just nu kändes allting bara jobbigt.

Jag hade fått en ny väska i julklapp, en betydligt mindre än den jag använt hittills så det var väl bra. Kanske att jag inte skulle tappa bort saker hela tiden. Jag hade också fått pengar till att köpa en ny mobil, tveksamt om jag riktigt kände mig redo för det. Visst att jag saknade att surfa runt eller sms:a med Sabina men om jag skaffade en ny mobil, måste jag då höra av mig till Lucas och tacka för halsbandet? Ja knäppis, det måste du..

Helt ärligt förstod jag inte varför han hade köpt det till mig. Kanske att han hade köpt det innan vi gjorde slut.. Men då borde han väl ha lämnat tillbaka det? Jag kände med fingrarna på halsbandet och svalde klumpen som hade fastnat i halsen, det var inte bara det att han köpt en julklapp till mig, halsbandet var säkert jättedyrt.

Jag tog ett djupt andetag och försökte skaka av mig det dåliga samvetet för att inte ha tackat honom än medan jag letade fram en tröja och ett par jeans.

Det förändrade ingenting, jag kunde inte förlåta honom, hur ont det än gjorde att erkänna det. Sekunden han tryckt kuken i Sanna så var allt förstört, det gick inte att komma tillbaka efter det. Inget skulle någonsin vara detsamma och jag skulle aldrig kunna lita på honom igen.

Jag sneglade på klockan på väggen och såg att det bara var tio minuter innan bussen skulle gå. Fan! Snabbt samlade jag ihop mina grejer och plockade upp min nya väska. Den var faktiskt riktigt fin, eller fin för att vara mamma som köpt den men ja, jag gillade den faktiskt.

Med en smäll drog jag igen sovrumsdörren och skyndande mig ner för trappan. Jag kunde höra mamma och Elias prata i köket men jag hade inte tid att gå dit och prata med dom, det fattades bara att jag skulle missa bussen också.

"Emma? Är du på väg nu?" ropade mamma.

"Ja", ropade jag tillbaka medan jag tog på mig jackan.

"Ha så kul gumman!" ropade hon så jag himlade med ögonen.

När jag fått på mig jackan och skorna plockade jag upp väskan igen och granskade mig en sista gång i spegeln. Det fick duga.

"Du", började Elias och lutade sig mot ena väggen precis innanför hallen.

"Öh ja?" mumlade jag medan jag kollade i väskan så att jag hade med mig allt.

"Be Sabina köpa några riktigt sexiga underkläder, något som är lätt att riva av", sa han roat och blinkade flörtigt med ena ögat då jag snabbt vände upp blicken mot honom, menade han allvar?

"Du är fan störd", sa jag och skakade på huvudet när jag öppnade ytterdörren.

"Lova att be henne köpa det!" ropade han med ett skratt när jag smällde igen dörren. Det kunde han fetglömma!

Väl på bussen blev jag tvungen att stå och trängas längs mittgången. Inte en ledig sittplats och knappt en ledig ståplats. Mellandagsrea i egen hög person, tänkte jag när bussen svängde utan att jag flyttades en millimeter i trängseln.