Kärlek börjar alltid med bråk

Del 85

Fan också! Fan, fan, fan! Vad var det som precis hänt? Hade jag just varit otrogen? Nej.. Det hade varit en hejdå-puss från en vän. Eller hur? Hejdå-hångel med en kille jag strulat med för två dagar sedan som jag var attraherad av, helvete!

Men det var Jake som hade kysst mig, visst att jag hade kysst honom tillbaka men det var bara ett hejdå. Jag var inte intresserad av honom längre, herregud, jag var kär i Lucas och ville bara ha Lucas -ingen annan.

"Emma?"

Jag ryckte till och vände upp blicken och insåg att jag stod utanför uthyrningen med hela gängen framför mig.

"Öh va?" mumlade jag och skakade lätt på huvudet, jag hade inte insett att jag nu stod utomhus som ett frågetecken.

"Hej sötnos", sa Lucas när han gick fram till mig och slog armarna om min midja.

"Hej", viskade jag och försökte mig på ett leende trots att mitt samvete rusade av panik. Det här var inte bra, vafan hade jag gjort?

"Är allt okej?" frågade han och rynkade pannan.

"Öh, visst, jag hade bara inte väntat mig att ni skulle vara här."

Lucas såg frågande på mig innan han böjde sig fram och kysste mig. Åh Lucas, tänkte jag med en suck. Min Lucas. Kunde han se på mig att jag kysst en annan? Antagligen inte men jag mådde nästan illa av dåligt samvete. Jag skulle väl inte direkt kalla det otrohet men kom igen, jag hade för helvete kysst en annan kille för bara några minuter sedan.

"Säkert att allt är okej?" viskade Lucas mot mina läppar så jag bara nickade.

"Hur är det själv, bakis?" frågade jag och mötte hans blick, han såg faktiskt ganska sliten ut.

"Skojar du, fy fan vad jag har ont i skallen", sa han och skrattade till.

"Du får skylla dig själv", sa jag retfullt och kysste honom igen.

"Antar det, du får pyssla om mig på bussen", mumlade han så jag fnissade till.

"Pyssla om? Jag är väl för helvete inte din morsa?"

"Nej men min flickvän så du får ta hand om mig nu, det ingår i paketet", sa han med ett roat flin så jag bara skakade på huvudet.

"Det ska komma från någon som aldrig har haft ett förhållande."

"Äh, jag lär mig snabbt", sa han med ett skratt och la upp ena armen om mina axlar.

Jag gick tätt intill Lucas bort till dom andra, nåja, det var inte bara Lucas som såg sliten ut, tänkte jag innan jag mötte Sabinas frågande min. Hmm, hon om någon kunde direkt se att något inte var som det skulle.

"Ska vi lämna tillbaka utrustningen så att vi kommer härifrån någon gång?" klagade Wiktor med en suck.

"Har ni inte gjort det än?" frågade jag och kände genast paniken bubbla upp i magen igen. Helvete, tänk om Jake var den som skulle hjälpa dom, tänk om han då sa något till Lucas om kyssen.

"Inte än, vi kom precis", sa Lucas och plockade upp sina skidor.

"Följer du med in?" fortsatte han och nickade mot dörren jag nyss passerat, helvetets port.

"Jag tror jag stannar här ute, Sabina? Du kanske kunde stanna med mig?" sa jag och gav henne en menande blick så hon bara nickade.

Medan killarna tillsammans med Alva och Sanna, som var ovanligt tyst, gick in andades jag ut en djup suck.

"Vafan har hänt?" viskade Sabina och drog med mig en bit bort.

"Helvete, Jake kysste mig!" sa jag i panik och skakade på huvudet.