Modelldrömmen

Kapitel 28

Jag vaknar av att det knackar på dörren och reser mig trött upp. Ester sover fortfarande så jag skyndar fram till dörren innan hon också vaknar av knackningarna. När jag öppnar dörren står jag öga mot öga med Alex.

"Hej, jag ville bara..."

Han tystnar när hans blick söker sig längre ner på min kropp.

Plötsligt minns jag att jag inte har min vanliga pyjamas på mig. Jag lånade en vit t-shirt av Ester och jag har ingen bh under. Nu står jag här framför Alex och visar i stort sätt upp mina bröst för honom.

Jag korsar generat armarna över bröstet och det får honom att höja blicken till mina ögon igen.

"Väntade du på mig?", frågar han flinandes.

Jag gör bara en grimas mot honom och känner hur det bränner om mina kinder. Han ger mig ett självbelåtet flin och när jag ilsket försöker dra igen dörren sätter han upp handen för att hindra den från att stängas.

"Jag kom i alla fall hit för att fråga hur det gick med Ester", säger han och ger mig den typiska "Alex-blicken", den som skulle kunna få vilken tjej som helst på fall.

"Det gick jättebra med Ester, tack för att du frågar men nu måste jag byta om så du kan gå".

Jag tar tag om dörrhandtaget med båda händerna för att kämpa emot hans försök att stoppa mig från att stänga den. Hans leende blir bredare och jag inser att jag inte täcker för mina bröst längre.

"Men gå då!", skriker jag skrattandes och drar i dörren.

"Vi ses senare då".

Han blinkar med ena ögat innan han går iväg med ett stort flin på läpparna.

Jag stänger dörren och går generat bort till garderoben.

"Vad handlade det där om?", frågar Ester förvirrat och sätter sig upp i sängen.

"Förlåt, det var inte meningen att väcka dig", säger jag och vänder mig om.

"Nä nä, du bara skriker så högt du kan och funderar på om du är för försiktig", svarar hon sarkastiskt och masserar pannan med ena handen.

"Förlåt, jag glömde bort mig lite bara".

Jag skrattar åt hur eländig hon ser ut; hennes hår är alldeles tovigt och mascaran har kletat ut sig runt hennes ögon.

"Mitt huvud...", stönar hon och lägger sig ner igen.

"Vad hade du förväntat dig egentligen? Den där kvällen kan inte sluta med något annat än huvudvärk", svarar jag och skrattar.

"Jag en del minnesluckor från igår och det jag minns hoppas jag verkligen inte stämmer", stönar hon och grimaserar på grund av huvudvärken eller minnena, kanske båda.

"Jag ser mig själv tillsammans med en kille och vi gör inte så oskyldiga saker precis... Sedan ser jag mig själv tömma mugg efter mugg med öl och till sist dansandes med samma kille och inte vilken dans som helst..."

"Jag är ledsen Ester, men det där var på riktigt", säger jag försiktigt.

"Nej, säg att det inte var det!", stönar hon och drar täcket över huvudet.

"Ester..."

Jag drar bort täcket från henne och slänger det vid sidan av sängen.

"Jag kommer ju få världens ölmage nu!", utbrister hon.

Jag börjar gapskratta och hon tittar surt på mig.

"Vad är det som är så roligt?"

"D-du oroar d-dig f-för ölen efter allt s-som du gjorde m-med den där killen!", skrattar jag.