Kapitel 15

3.4K 93 7
                                    

Jag måste prata med Ashley. Nu.

Jag skyndar mig till sängen och letar igenom kläderna som fortfarande ligger där i en enda röra sedan Ester slängde ut dem igår. Jag plockar upp ett par jeansshorts från Hollister och ett vitt, luftigt linne. Till det tar jag ett par svarta ballerinaskor med guldiga nitar framme vid tårna.

Jag fönar och borstar håret och struntar i sminket. Jag kommer ändå att bli sminkad sedan så jag behöver inte lägga ner någon tid på det nu. Istället tar jag med mig bilden och rusar ut ur rummet. Jag är så arg att jag skulle kunna slå sönder någonting nu. Hon har ingen rätt att göra så här mot mig! Jag måste ta bilderna ifrån henne innan hon visar dem för någon. Jag vill verkligen inte att folk ska få den bilden av mig.

Vid receptionen frågar jag efter Ashleys rum. Kvinnan som står där är samma person som tog emot mig första gången jag kom hit, Mary. Hon berättar vilket nummer Ashley har på sitt rum och säger att det ligger precis runt hörnet så jag rusar dit och knackar på dörren så att det ekar i hela korridoren. Efter en kort stund öppnas dörren och framför mig står Ashley, alldeles nyvaken. När hon ser att det är jag försvinner hennes förvirrade min och hon ser genast väldigt sur ut.

"Vem har sagt att du får komma hit?", frågar hon med sin elaka röst. Ärligt talat förstår jag inte varför hon har bestämt sig för att hata mig.

"Ingen behöver säga vad jag får eller inte får göra. Jag gör precis vad jag vill", fräser jag.

Det är först nu hon märker hur arg jag är. Sedan faller hennes blick på bilden jag har i handen och ett leende sprider sig på hennes läppar.

"Så du fick mitt meddelande", konstaterar hon nöjt.

"Du har ingen rätt att hota mig. Ge mig bilderna och låt mig vara ifred!", väser jag mellan hopbitna tänder.

"Det är lite för enkelt... Du kan få bilderna, men på ett villkor", säger hon och ler det där leendet som jag verkligen hatar vid det här laget.

"Jag tänker inte åka här ifrån! Om du nu är så mycket bättre än alla andra kan du ju bevisa det också; vi kan ha en rättvis kamp så får vi se vem som är bäst sedan", säger jag utmanande.

"Alla vet redan att jag skulle vinna lätt, du kan lika gärna dra med en gång", svarar hon kaxigt.

"Du vill bara att jag ska åka härifrån för att du vet att du skulle få konkurrens annars", säger jag och skrattar glädjelöst.

"Jag vill att du ska åka härifrån för att jag vet att du inte har en chans", svarar hon och skrattar.

"Du kan inte bestämma över mig, jag tänker stanna. Ge mig bilderna!", fräser jag otåligt.

"Det ska bli kul att se vad alla tycker om de här bilderna, speciellt Jake."

Hon plockar fram fler bilder och jag känner hur jag får nog, hon har gått för långt.

"Du skulle bara våga..."

Jag biter ihop så att det gör ont i käkarna. Jag vet inte varför jag blir ännu argare när hon nämner Jake men tanken på att han skulle få se bilderna gör mig ännu mer desperat att få tag på dem.

"Du njuter av det här, alla kan se det och alla ska få se det."

Hon ler hånfullt.

Jag ger ifrån mig en grymtning och kastar mig över henne. Hon ramlar bakåt med mig över sig och jag ska precis slita tag i bilderna när någon lyfter bort mig.

"Ta det lugnt nu tjejer", hör jag en mörk, road röst säga.

Jag vänder mig om och där står killen som tog mig på rumpan efter det första testet, då jag fotograferades i underkläder tillsammans med killarna.

Han är ett par decimeter längre än mig och han har på sig en tajt, mörkblå Tommy Hilfiger t-shirt och ett par jeans. Han har brunt hår och blå ögon och han är så där perfekt solbränd. Inte konstigt att han är modell, det ser ut som att han är photoshoppad. Det är dock inget jag bryr mig om nu; han har valt helt fel tillfälle att komma och störa.

"Lägg dig inte i!", fräser jag och försöker slita mig loss, men hans grepp om mina handleder hårdnar.

Ashley reser sig upp och håller sig för ena armen.

"Hur gick det?", frågar killen.

"Hon bara hoppade på mig! Hon är helt galen, hon borde skickas hem!", skriker hon.

Killens blick fastnar på bilderna som ligger framför oss på golvet. Jag känner att jag rodnar men jag har ingen tid för att skämmas nu.

"Hon tog de där bilderna på mig!", skriker jag och pekar på bilderna som nu ligger på golvet.

"Det var ett test! Jag var tvungen att göra det där och det var inte alls så illa som det ser ut!", fortsätter jag och försöker att hindra tårarna från att tränga fram i ögonen.

"Jag tycker inte att det är något fel på de där", säger killen och flinar.

"Jag heter Tyler förresten", viskar han nära mitt öra och sträcker fram handen. Jag bara fnyser och börjar plocka upp bilderna från golvet.

När jag har alla bilder går jag förbi Tyler som står kvar mitt på golvet med utsträckt hand.

"Första gången du blev dissad av en tjej, va?", hör jag Ashley säga med retsam röst.

"Hade det inte varit för att du är så jävla snygg hade jag aldrig velat vara med dig", hör jag honom svara.

Jag hör Ashley fnittra och sedan smälls dörren igen. Jag vill inte ens tänka på vad som händer där inne. Men han har rätt, Ashley ser väldigt bra ut. Hon är lång och smal och har de perfekta formerna, hennes blonda hår är så långt att det går ner till midjan. Till skillnad från mitt vågiga hår är hennes alldeles rakt. Hennes ögon är blå, overkligt blå och hennes ögonfransar är långa och mörka. Hon är en sådan där person som drar åt sig alla blickar, folk vänder sig om och kollar efter henne när hon går förbi.

Jag klampar in på mitt rum och smäller igen dörren. Jag är fortfarande arg men nu har jag i alla fall bilderna. Jag river sönder dem till småbitar som jag låter falla ner i papperskorgen och tar sedan ett djupt andetag för att lugna ner mig. Klockan är snart nio och jag måste gå till sminklogen. Jag hinner inte äta frukost och det är Ashleys fel.

När jag kommer in i sminklogen sitter Ester och väntar på mig. Hon ser inte alls glad ut och när jag frågar vad som har hänt suckar hon.

"Jag är bara ledsen för din skull eftersom jag vet att du inte kommer att tycka om det här testet".

——***——

Gud vad dålig jag är på att hålla löften, glömde publicera igår men det kommer två idag som kompensation. :p

//writer003

ModelldrömmenWhere stories live. Discover now