Modelldrömmen

Kapitel 45

Jag sätter mig upp i sängen och drar chockat efter andan. Jag vaknade av att jag fick iskallt vatten över mig och jag vet redan vem det var som gjorde det.

"ALEX!", vrålar jag och kliver upp ur sängen.

Han och Jake står en bit bort och gör high five och Ester sitter upp i sängen och ser sig yrvaket omkring. Jag rusar fram till Alex och kastar mig över honom. Han trillar bakåt och jag hamnar över honom medan jag kramar ur mitt hår så att han får allt vatten i ansiktet.

"Inte lika kul nu, va?", frågar jag retsamt när han blänger surt på mig.

"Du borde inte straffa mig, Jake hjälpte faktiskt till", säger han och jag vänder mig mot Jake.

Hans flin försvinner och han ser skyldig ut så jag reser mig långsamt upp. Jag går närmre tills jag bara står några få centimeter ifrån honom och väntar på att han ska backa men det gör han inte. Innan jag ens hinner tänka ut vad jag ska göra har han tagit tag om min midja och slängt mig över axeln.

"Släpp ner mig!", skriker jag och bankar på hans rygg.

Han ignorerar mig fullständigt och går bort till sängen där Ester fortfarande sitter och tittar förvirrat på oss. Han slänger ner mig bredvid henne och börjar sedan kittla mig. Jag skriker rakt ut och sparkar med benen och viftar med armarna åt alla möjliga håll. Jake stönar till och jag inser att jag har träffat.

"Skyll dig själv, jag gillar inte att blir kittlad", säger jag och räcker ut tungan åt honom.

Han ställer sig på knä över mig och lutar sig närmre med en smått road min.

"Vi hann inte prata färdigt igår", viskar han och jag ser förvirrat på honom.

"Om vad?", frågar jag och han flinar.

"Du erkände aldrig att du kände något", säger han och jag suckar frustrerat. Måste vi prata om den där kyssen hela tiden?!

"Alex avslöjade ju mig..."

Jag rodnar och hoppas att någon kan göra något för att avbryta honom snart, jag vill verkligen inte prata om det här.

"Jag vill höra dig säga det", säger han och jag rodnar ännu mer.

"Jake, jag vill inte vara något annat än vänner, jag är ledsen", säger jag och han suckar.

"Du kan väl ändå berätta vad du kände?", försöker han men jag skakar på huvudet.

"Inte så mycket som Alex vill få det att låta", mumlar jag och hans flin bleknar.

Plötsligt verkar vi båda inse hur nära han ligger och han reser sig upp.

"Jag har en fotografering om en timme så det skulle vara bra om ni lämnade mitt rum nu", säger jag efter en stund och föser dem mot dörren.

När de har gått vänder jag mig om och sjunker ner på golvet med ryggen mot dörren.

"Vad var det där om?"

Ester kommer fram och sätter sig bredvid mig.

"Den där kyssen igen. Jag vet vad Alex plan är men det funkar inte, jag vill bara vara vän med Jake nu, inget annat", svarar jag och suckar.

"Är du säker?", frågar hon och jag stirrar misstroget på henne.

"Säg inte att du också tror något annat".

Jag suckar ljudligt ännu en gång.

"Jag såg när ni dansade igår, vänner ser inte på varandra med sådana blickar", svarar hon och ler.