Modelldrömmen

Kapitel 14

"Du måste tro att jag förföljer dig eller något."

Jake flinar mot mig och jag ler generat tillbaka.

Han kom precis när jag stod och dansade med den andra killen – inte för att vi gjorde något olämpligt eller så – men det gör mig ändå generad av någon anledning.

"Jag börjar faktiskt fundera på det", svarar jag skämtsamt. Fast egentligen börjar jag faktiskt fundera på det på riktigt nu; är det verkligen en slump att han alltid dyker upp precis där jag är?

"Häng med till baren", säger han och tar tag i min arm.

"Varför då?", frågar jag medan han drar med mig bort ifrån den andra killen.

"Ge mig en bra anledning till varför jag ska sitta här med dig istället för att dansa", säger jag irriterat när han beställer en varsin drink till oss vid baren. Det stör mig att han bara kom och avbröt mig mitt i dansen med den andra killen som om han har all rätt i världen att bestämma över mig.

"Är det en tillräckligt bra anledning att jag känner till den där killen och att han skulle ha gjort något dumt om du hade stannat hos honom?", frågar han allvarligt.

"Han är den första killen som inte har gjort något dumt!", utbrister jag frustrerat. Det är faktiskt sant, han försökte inte ens att ta på mig på det sättet som de andra gjorde.

"För att han ville få dig att lita på honom! Så fort han hade känt att du litade på honom hade han gjort något!", utbrister han.

"Det finns ju inga snälla killar här! Alla vill bara utnyttja en!", utbrister jag och suckar.

"Inte alla, men de flesta och du träffar fel killar".

Han säger det som om det inte är något konstigt alls att han lägger sig i vad som är rätt och fel gällande killarna jag möter och det får ilskan att bubbla upp inom mig.

"Fel killar?! Som om du vet något om alla jag möter!", utbrister jag ilsket. Han ska inte tro att han bara kan komma och lägga sig i det.

"Jag vill bara varna dig. Du kommer vara tacksam för det", säger han allvarligt.

Jag bara fnyser och häller i mig resten av innehållet i glaset.

"Så vem är du här med då?", frågar jag efter en stunds tystnad.

"Ett gäng killar. Du träffade några av dem under ditt första test", svarar han och flinar.

Jag tänker genast tillbaka på det första testet då jag stod och poserade tillsammans med några killar i endast underkläder; minnet får mig att rodna.

"Varför är du inte med dem då?", frågar jag undrandes.

"De är fulla och är ute och dansar någonstans", svarar han och rycker på axlarna.

"Varför har inte du druckit då?"

Jag känner mig som en polis på ett förhör men jag kan inte låta bli att vara nyfiken.

"Det har jag gjort, jag har bara inte lika bråttom som dem", svarar han efter att ha varit tyst ett par sekunder.

Något säger mig att han döljer något men jag vet inte vad det skulle kunna vara så jag skjuter undan tanken.

Vi har suttit här en stund nu och efter några drinkar känner jag mig mycket mera självsäker och jag har glömt alla problem för längesedan.

"Kom igen, vi måste ju också ha lite kul!", skriker jag för att överrösta musiken och drar med mig honom ut på dansgolvet.