Kapitel 37

3.5K 85 52
                                    

"Vanessa!"

"Vad var det som hände?!"

"Har du någon mer modevisning på gång?!"

"Bara gå förbi dem!", ropar Michael medan vi knuffar oss fram mot dörren, men några fotografer rycker tag i mig.

"Vänta! Vi vill ta en bild!"

Jag vänder mig om och ler stort mot kameran och flera fotografer samlas framför mig.

"Kom nu!", väser Michael argt och rycker tag i min arm.

Vi går upp för trappan och in genom dörren och jag kämpar för att hänga med när Michael klampar fram med ett fast grepp om min handled. När vi är inne i tryggheten släpper han mig och jag gnuggar platsen på armen där hans fingrar lämnat röda märken.

"Det där var så coolt!", utbrister Ester.

"Du är känd nu, Vanessa!"

"Men varför? Jag misslyckades ju idag".

Jag känner mig alldeles förvirrad; varför vill alla ta kort på mig?

"Hej", avbryter en kvinna. Hon ser ut att vara i 70-årsåldern ungefär och hon ser väldigt bra ut för sin ålder.

Hon börjar prata med Evelyn och Michael, de känner tydligen varandra. Fast alla känner nog Evelyn och Michael i och för sig.

"Och ni är...?", frågar kvinnan efter en stund och vänder sig mot mig och Ester.

"Jag är Vanessa. Jag kom hit för att delta i modevisningen i eftermiddags och det här är Ester, min make up-artist".

Jag sträcker fram handen med ett leende på läpparna.

"Åh, hur kunde jag inte känna igen dig?! Det är så trevligt att träffas!", utbrister kvinnan och skakar ivrigt min hand innan hon vänder sig till Ester.

"Och du gjorde ett fantastiskt jobb! Vanessa såg helt underbar ut och det gör hon nu också för den delen! Make up-artisterna får alldeles för lite uppmärksamhet nu för tiden!"

Hon pratar upphetsat på om hur fina vi är och jag ger Michael en förvirrad blick men han ser lika förvirrad ut som jag känner mig.

"Ni får ursäkta men jag måste verkligen träffa en person nu, vi ses säkert senare under kvällen!", ropar hon och försvinner in i folkmassan med snabba steg.

Jag vänder mig förvirrat mot Evelyn och Michael.

"Vem var det där?"

"Hon heter Elisabeth. Hon är en av de mest kända personerna här, hon var en mycket framgångsrik modell när hon var ung", förklarar Mikael.

"Men varför vet alla vem jag är?", frågar jag förvirrat.

"Kanske på grund av det här".

Ester kommer fram till mig med en tidning. Jag märkte inte ens att hon försvann för att hämta den.

Jag tar emot tidningen och får se en stor bild på mig själv på första sidan. Rubriken lyder: "Vanessa, vår nya it-girl."

Jag stirrar gapandes på tidningen och vänder sedan till nästa sida för att se vad mer det står.

"Medan de andra modellerna har sitt välkända uttryck bestämmer sig den nya modellen – Vanessa – för att bryta mönstret. Hon går catwalken med ett stort leende på läpparna, vilket har lyckats skapa förvånansvärt mycket diskussioner. Vissa anser att det är dåligt för att hon bryter mönstret medan andra anser att det är bra av precis samma anledning. Till skillnad från de andra modellerna visar hon publiken hur hon känner sig och istället för att känna oss mindre värda kan vi nu känna oss närmare vår nya it-girl. Vissa säger att det är löjligt men enligt de allra flesta är det här succé. Håll ögonen öppna för Vanessa är någon vi lär se mer av!

ModelldrömmenWhere stories live. Discover now