Modelldrömmen

Kapitel 53

En timme senare går vi ut till den väntande limousinen. Ester har på sig en kort och tajt, svart kjol och ett glittrigt linne och jag har på mig den svarta klänningen som hon tvingade mig att ha. När vi kliver in får jag se Ashley och Tyler sitta längst bort. Jag antar att det är Jake och Alex som bjöd med dem, de är vänner med Tyler men de har inte träffats lika mycket nu efter det som hände mellan mig och honom.

Ester slänger sig i knät på Alex och de kysser varandra som om de inte har träffats på en hel evighet. Jag går och sätter mig bredvid Jake och han ser gillande på mig. Han har på sig ett par mörka jeans och en svart skjorta och jag måste erkänna att han är snygg, riktigt snygg.

"Hej", säger han och ler det där leendet som får det att pirra i min kropp.

"Hej", svarar jag och försöker att inte stirra för mycket på honom.

Jag märker hur han spänner sig bredvid mig och jag spänner mig minst lika mycket själv så vi ser nog väldigt stela ut båda två.

"Så vad tyckte du om min raggningsreplik? Jag hade tänkt använda den ikväll", säger han och jag känner ett styng av besvikelse. Jag trodde inte att han menade någonting med det men det gör ändå ont att höra att han tänker stöta på någon annan tjej. Men varför bryr jag mig ens? Det är ju meningen att vi bara ska vara vänner.

"Nej, snälla använd inte den", säger jag och skrattar.

"Det låter alldeles för smörigt", fortsätter jag och han ser på mig med en sårad min.

"Så du tyckte inte att den var bra?", säger han och jag skrattar.

"Jo, eller jag menar..."

Jag rodnar och han skrattar åt mig med ett lekfullt flin på läpparna.

"Jag visste att du tyckte om den", säger han och lutar sig nöjt tillbaka i sätet.

"Hallå allihopa, ni måste se det här!", utropar Ester och viftar med Vogue, det numret som jag var med i. Hon vägrade lämna den på mitt rum, hon sa att hon bara måste visa upp den.

"Är du med i Vogue?!", utbrister Jake när han ser omslaget. Alla andra sitter och stirrar på tidningen med chockade blickar.

"Wow", säger Alex och det är som om det väcker alla ur förtrollningen för alla blickar vänds mot mig. Ashley ser jättesur ut och jag kan i och för sig förstå henne för hon har varit här längre än mig men hon har fortfarande inte lyckats komma med i en så stor tidning som Vogue så jag skulle också må dåligt om jag var hon. Min blick vandrar vidare till Tyler som sitter bredvid henne och han ser både förvånad och beundrande ut. Alex och Jake stirrar gapandes på mig men spricker snart upp i leenden.

"Ni anar inte hur lycklig jag blev", svarar jag leendes och kastar en blick på Ashley. Det skulle faktiskt inte förvåna mig om det hade börjat komma ut rök ur hennes öron nu.

Vi småpratar lite under resten av resan och när vi är framme står vi utanför ett stort, gult hus.

"Vanessa? Jag vill prata med dig", säger Tyler och drar undan mig från gänget. Jag bara ser på honom och väntar på att han ska säga vad det är han vill.

"Det där fotot... Du var jättesnygg...", säger han och tar ett par steg närmre mig.

"Tack, var det allt?"

Jag lägger armarna i kors och ser på honom med en ilsken blick.

"Vanessa... Jag förstår inte varför du är så sur. Jag menar... Det var väl inte så farligt?"

"Lägg av, jag tänker inte prata om det här. Du vet vad jag tycker och du verkar ju redan ha hittat en ny... flickvän".

Min röst är full av hat när jag tillägger det sista och jag tittar menande mot Ashley som står med ryggen mot oss.