Jag har undvikit att skriva om det här i några dagar nu. Jag vet inte om det kändes för detaljerat och personligt och jag typ är rädd att någon ska hitta det här hahahahh eller om jag typ inte vill behöva se tillbaka på det sen ifall det här går snett.
Hursomhelst var jag hemma hos Marcus i söndags. Jag småpratade lite med hans mamma när jag kom och hon var supergullig. Han hade berättat för dem att jag hade varit bortrest och man såg att han blev lite generad när hon tog upp det men jag tycker att det är kul att han pratar om mig. Jag åt också middag med hela familjen. (FATTA att jag har varit på en "middag-med-familjen"?!) Det var mest jag och hans mamma som pratade, han pappa vågade knappt ha ögonkontakt och likaså lillasystern. Men jag tyckte jag skötte det bra. När jag skämtade med Marcus innan om de skulle tycka om mig sa att han att det var klart de skulle göra, jag som är så härlig.
Jag har sagt det innan men det tåls att sägas igen; jag förstår inte hur jag kan vara så bekväm med honom. Vi kan ligga i varandras famn i timmar och det känns som det mest normala i världen. Våra make-out session blir intensivare och intimare men det kändes inte ens konstigt när han hade sin hand innanför min fkn trosa. Jag fattar nu vad alla menar med att det kommer naturligt.
Mina föräldrar börjar fråga mycket om honom nu och kollar på mig med sånna flin. Jag blir jättegenerad och tyst men de bara njuter av det. "Bara han är snäll" säger de båda två. Jag sa till mamma att han är en sån person som är översnäll, och hennes svar var "kan man vara det?". Jag har inte tänkt på det så.
Han komplimenterar mina kläder och säger att jag har häftig stil, gillar musik och lyssnar seriöst på alla låtar och artister jag rekommenderar, frågade direkt om lov när vi började gå lite längre när vi strulade, är lång, har inte fula kläder, kan skämta och är en gentleman. Vad väntar jag på???