Hej hej, nu är det sent igen och jag ska jobba imorn men jag ville bara skriva en snabbis. Jag ligger i sängen i fyrudden och ska precis sova. Jag började tänka på hur ensam och romantiskt utsvulten jag brukade känna mig när jag var här. Jag läste fanfictions och brukade alltid fantisera om jag hade nån flirt här eller en pojkvän med mig. Och nu har jag plötsligt en. Och han ska följa med mig hit i helgen. Fatta va galet.
Och förresten, vi har pratat en del nu om allt det som jag har tänk på men inte velat fråga. Vi pratade om Maja och en del om deras förhållande, han berättade alla tjejer han någonsin hållit på med typ och vi pratade till och med om våra första kyssar (hans går i mig klass LOL, vilket jävla sammanträffande). Inte för att sånna saker spelar något roll egentligen, vårt förhållande handlar ju om oss, här och nu, men jag kan ju inte neka att jag har funderat lite på det. Tänk att nån annan har ätit middag med hans familj, fått låtar spelade på gitarren och haft sex med honom i bäddsoffan. Vi gick inte så djupt in på saker och ting för att han uppenbart obekväm. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det men han blev typ lite skamsen? Ångestfylld? Han sa att hon han hade vetat att vi skulle hända så skulle han ha väntat och aldrig ens försökt med någon av dem. Men jag ser det verkligen inte som nåt dåligt att han har lite tidigare erfarenhet, det känns som att vårt förhållande bara gynnas av det. Det känns nästan som att han inte tror mig när jag säger att det verkligen inte har funnits någon annan kille i mitt liv som jag ens har varit i närheten på att skapa nåt med. Han verkar verkligen tro att jag varit het på marknaden, att killar flockats runt mig och att det är ett under att jag ens vill träffa honom. Jag vet ju nu att jag alltid har förtjänat den typen av uppmärksamhet men ärligt talat har jag ju aldrig fått den. Jag vet dock inte om jag bara inte har försökt och vågat nog eller om jag har ignorerat och störig bort hintar från killar som försökt. Jag tror jag har hållit upp en fasad av att det är så svårt att få mig för att jag inte ville att nån skulle märka att ingen ville ha mig. Jag tror ärligt att jag har gått och väntat på en kille som Mackan, som blev kär i mig först och var öppen och orädd med det så att jag aldrig behövde känna att jag blottade mig själv och kastade mig ut mot rejection. Med honom har jag aldrig behövt känna mig fragil, naken och förödmjukad för han var alltid tydligen med sina intentions.
