Jag önskar för min egen skull att jag hade börjat älska mig själv tidigare. Han hade tjänat så MÅNGA år där jag hade kunnat ha så jävla roligt ifall jag hade gjort det. Visst är jag glad att jag är på den platsen jag är på idag, men tänk om jag hade varit såhär confident förr. Hur skulle jag va idag ifall jag hade börjat lite tidigare?
Tänk om jag hade haft självförtroendet att flörta runt med killar i mellanstadiet typ. Hur kul hade det inte varit? Man va liten o allt var ju egentligen så himla enkelt. Då fanns det bara i mina vildaste drömmar att jag skulle våga. Det var inte ens länge sen jag fick panik av att mina vänner drev om att en kille hade en crush på mig. Jag fick panik av att han kanske skulle få reda på det och tro att det var jag som hade känslor och sedan skratta äcklat åt mig med sin kompisar. Det var verkligen så lite självkänsla jag hade för typ 2 år sen. Det var för mig helt totalt omöjligt att någon skulle kunna få känslor för mig, att jag aldrig någonsin lät mig själv ens fundera på att gilla någon. Jag försökte rädda mig själv från att blir sårad, för det var det jag räknade med att bli.
Det var bara några månader sen jag skrev en text här om att jag skulle börja ge mig ut där. Våga låta mig själv få känslor. Det känns så konstigt att se tillbaka på idag. Inte för att har skaffat några känslor än, men jag är absolut inte rädd för det längre. Hittar jag rätt person nu kommer jag inte tveka en sekund. Jag tror bara det är att släppa på spärren. Jag har redan släppt på så många spärrar i år att jag bara ser fram emot att kunna släppa på nästa.
