Varför fäster jag mig så fort jag ens har haft ett litet moment med en kille? När jag har hånglat med en kille på en fest kan jag inte hjälpa det, han dyker konstant upp i mina tanker i flera dagar. Varför blir jag attached även fast jag vet att jag inte borde? När jag vet att de förmodligen inte skänker mig en enda tanke...eller gör dem? Det är det jag inte kan sluta fundera på. Jag tror de kan ligga i att jag för ett litet moment får den där uppmärksamheten jag aldrig fått. När någon visar minsta intresse i mig blir jag chockad, förvånad och smickrad och tar det på mer allvar än det är. Jag antar att när jag bara kysst två personer är det fortfarande ganska betydelsefullt för mig. Inte för att jag egentligen skulle vilja starta något med någon av dem, men jag kan inte låta bli att tänka på dem ibland. Och på om de tänker på mig.
