Jag har har en så olidlig längtan efter att leva. Efter de där små stunderna där man känner mig mer levande än någonsin. Jag vill gå ut i spöregnet och dansa, plaska i pölarna släppa på alla känslor och bli totalt dyngsur. Jag längtar så o obeskrivligt mycket efter hoppa ner i vattnet en het sommardag. Speciellt bara känslan av att dyka ner under ytan i djupt, svalkande vatten och bara vara där nere och ta in allt. Det är något speciellt med det. När jag slappnar av där, ensam under ytan är jag tyngdlös och tiden stannar. Det finns ingen känsla jag längtar efter mer just nu. Jag vill känna eufori. Sådär så man känner att det bubblar ända ut i fingertopparna.
