ask.fm | f.s

39 - Michelle

Gör du smarta beslut?
alltid ;-);-) elr inte

Felix började gå uppför trappan.

Det här är så konstigt. Jag vet inte ens varför jag släppte in Felix! Jag har alltid avskytt honom, och den avskyn tänker jag inte låta försvinna på grund av ett dumt fylleligg! Den avskyn kan inte försvinna på bara två veckor!

Jag vill inte bli hans vän. Inte med tanke på de här omständigheterna. Jag vill inte bli hans vän. Inte med tanke på att jag fucking avskyr honom.

Jag vet att sexet var otroligt. Men det var meningen att det skulle vara en engångsföreteelse. Det var inte en inbjudan för honom att komma in oinbjuden till mitt hus för sex när som helst. 

Men ändå gör jag ingenting när han går in i mitt rum, fortfarande med min mobil i sin hand.

Jag står i öppningen till mitt rum och observerar vartenda steg han tar. Han kollar på böckerna i min bokhylla, på fotona jag har stående på min byrå. Han räcker mig min mobil och sätter sig sedan på min säng.

"Sexet. Kommer du ihåg det?"

"Ja." sa jag frågande.

"Det var ett av de bästa ligg jag haft." sa han, helt nonchalant. "Trots onykterheten."

Jag flämtade tyst åt hans fräckhet. Vad ville han komma med det här?

Jag suckar och lägger min mobil på byrån. "Mm." instämde jag.

"Du håller med?" frågade han och log ett sådant där leende som bara han kan. Charmigt, kaxigt och sexigt på samma gång. Han gör mig helt yr.

Minnena av oss två tillsammans i en säng, svettiga, stönandes och helt obrydda om omvärlden sände ilningar genom hela kroppen. Sängen som lät lite för mycket, de slarviga kyssarna...

"Kanske." svarade jag trött, med hettande kinder. "Vad spelar det för roll?" utbrast jag plötsligt när han biter ihop sina tänder så käkbenet spänns. Då jag blev tvungen att spänna min mage för att få den att sluta känna sådär som den gör när jag ser på honom. "Vad vill du egentligen, Felix?"

Det tar ett tag innan han svarar.

"Jag vill att vi klär av oss." svarar han simpelt. Elektriciteten i rummet märktes av direkt. "Du känner likadant som jag gör, så fort du är i närheten av mig, eller hur Michelle. Minnena får det bästa av dig."

Jag väljer att ignorera hans sista kommentar. "Klär av oss?" frågade jag och korsade armarna igen. "Varför skulle jag klä av mig framför dig?"

Han smilade. "För att jag kan få dig att känna dig som ingen annan kan. Ge dig det som ingen annan kan ge dig."sa han, och jag kunde inte annat än att hålla med honom, fast det sa jag såklart inte högt.

"Du är en självgod jävel, vet du det?" sa jag med höjda ögonbryn.

"Det kanske jag är." skrattade han. "Men med goda skäl, eller hur?" Jag svarade med att höja ena ögonbrynet ännu lite till. "Varför inte låta mig ge dig den där känslan igen, Michelle?"

Jag vet exakt vilken känsla han menar.

Jag låtsades tänka efter lite. "För att, hmm, jag inte tycker om dig speciellt mycket?"

Felix bara flinade. "Man måste inte tycka om varandra för att ha otroligt sex. Det vet ju både du och jag."

Fan, att han ska ha rätt.

Jag förblev tyst och suckade. "Du vill alltså att jag ska klä av mig framför dig så du får dig ett knull och jag får leva med ännu sämre samvete än vad jag redan har?"

"Har du dåligt samvete?" frågade han. "Över vadå? Över att jag gav dig njutning som ingen annan gett dig tidigare?" Han sa det med glimten i ögat men jag visste att det delvis fanns sanning i hans ord.

Jag himlade med ögonen åt den självgode och otroligt sexige killen framför mig. Jag masserade min ena tinning. "Jag kan inte göra det här." Jag släpper ut ett skratt. "Inte nykter. Det går inte. Jag ska ju för fan hata dig." sa jag och han kollade roat på mig.

"Ska?"

"Ja, ska! Det är protokoll! Jag... Jag pallar inte." sa jag hetsigt. Han satt fortfarande bekvämt på min säng. "Det här är skitkonstigt, det vet du, va?"

"Vad är det som är konstigt? Båda två vill knulla varandra, det är inget konstigt med det. Det är du som gör det konstigt."

Jag fattar inte att jag står här i mitt rum och diskuterar med Felix Sandman om vi ska ha sex eller inte. Jag slår en blick mot spegeln som är till vänster om mig. Visst, jag ser förvirrad ut. Och håret eller kläderna kanske inte är på topp. Men jag ser ändå rätt bra ut, i det gula lampskenet. Kanske det beror på den plötsliga kåtheten. Jag hade ett lyster på det osminkade ansiktet, på något sätt.

Med en våg av självförtroende lutade jag mig fram på sängen, med varsin hand på vardera sida om Felix höfter. "Har det någonsin slagit dig att sexet inte var bra nog för en runda två?" frågade jag spinnande, förföriskt, för att se ifall jag hade samma effekt på Felix som han hade på mig. Ett enda ord, om det var rätt ord, från hans läppar och jag var förlorad. "Hm?"

Han svalde och sedan lutade han sig fram ett par centimeter så hans näsa nästan nuddade min. "Inte en endaste gång." sa han tillbaka i den där lågmälda spinnande rösten. Stämningen mellan oss kändes numera familjär.

Jag ställde mig upp kisande emot honom och drog plötsligt av mig tröjan. Felix ögon landade direkt på mina bara bröst. Han svalde hårt igen och jag flinade. "Du kom hit för att klä av dig." sa jag efter jag dragit av mig mina byxor också. "Så klä av dig."

Jag fattar inte att jag gör det här.