ask.fm | f.s

54 - Michelle

Varför umgås du med Felix s om du hatar han så mkt?
?? Umgås inte med Felix

Ni va ju tsm vid frihemsskolan förra helgen?
De va en massa andra där också + vi va båda fulla sååå :-)

Lördagen gick förbi ganska segt. Efter jag kommit hem somnade jag och sov till klockan tolv. Efter det duschade jag och sminkade mig lite, för pappa drog med mig ner på stan för att köpa lite grejer han behövde.

Det var skönt att snacka med honom igen, men samtidigt konstigt. Det kändes som han bara pratade om Sofi, och frågade nästan ingenting om mig.

Jag vet inte, jag kanske bara var självisk och svartsjuk på hon fått som hela min pappas uppmärksamhet i flera veckor.

När vi kom hem föreslog Sofi glatt att vi skulle alla laga middag tillsammans och äta ikväll, för att "lära känna varandra" bättre. Det känns som jag hade hört de orden alldeles för mycket det senaste dygnet. Jag gick dock med på det, men gick lägligt in i duschen precis innan de skulle börja med maten, så jag slapp laga mat med dem. Farmor hade tyvärr åkt hem tidigare idag så jag hade ingen vettig att prata med i det här huset heller.

Klockan sju gick jag ner, Sofi och pappa hade dukat upp väldigt fint och var rätt så uppklädda med tanke på att vi bara var hemma. Jag själv hade bara ett par jeans och en basic helgrå långärmad tröja.

"Vi började laga maten utan dig, Michelle. Jag hoppas det inte gjorde nånting? Vi var bara så himla hungriga!" sa Sofi och tände ett par ljus på bordet.

"Det gör inget, tro mig." sa jag och tog en bit gurka ur salladskålen. Jag lutade mina armbågar mot köksbänken. "Jag är inte speciellt bra på att laga mat ändå."

"Inte? Det var faktiskt ett av ämnena jag var bra på i skolan, hemkunskap!" sa Sofi glatt. "De andra tyckte jag var så tråkiga och svåra."

"Samma här." flikade pappa in. "Jag klarade knappt grundskolan med godkända betyg."

Sofi skrattade. "Du kan nog ta ut kycklingen nu, Peter." sa hon och pappa lydde direkt.

"Det luktar gott i alla fall." sa jag och norpade till mig ännu en gurkbit.

"Ja, vi får hoppas att det smakar lika gott!" sa pappa och slängde iväg grytlappen. En sådan här fin middag hade jag inte ätit hemma på väldigt länge.

Det ringde plötsligt på dörren och jag såg på pappa för att se om han skulle gå och svara, men han var upptagen med att pussa på Sofi. Hon fnissade och slog armarna om honom.

"Jag kan ta det." muttrade jag och gick ut från köket.

Jag öppnade dörren och såg ingen annan än Felix stå där. Han såg bättre ut än någonsin i sin svarta bombarjacka, svarta skinny jeans och ett par svarta kängor. Han klädde sig alltid i svart... "Hej." Han avbröt mina tankar.

"Felix, vad gör du här?" frågade jag. "Jag menade det jag sa, jag tänker inte ligga med dig igen." sa jag lite lägre ifall de vuxna skulle höra.

Felix skrattade. "Jag kom inte direkt hit för det."

Jag rynkade på ögonbrynen. "Så varför är du här?"

Felix såg ut att fundera lite och skulle precis svara när Sofi äntrade hallen. "Hej!" sa hon och torkade sina händer på en kökshandduk.

"Hej." log Felix genuint. Det var ett leende man nästan aldrig såg.

"Du måste vara en av Michelles kompisar! Vi håller precis på att sätta oss ner för att äta middag..."

"Oj, är det ett dåligt tillfälle?" frågade Felix och såg bakom mig på henne.

"Ja, faktiskt." sa jag och korsade mina armar. Jag var på ett dåligt humör, och att ha Felix här bättrade inte det direkt.

"Nejdå, inte alls! Du är jättevälkommen in, om du vill? Vi har en massa mat!"

Jag kollade bak på Sofi som om hon var galen. Bjöd hon precis in Felix Sandman i mitt hus? Vem är kvinnan? Vad tänker hon med?

"Är det säkert?" frågade Felix. Han kan inte seriöst överväga att sitta och äta middag med mig och min alltför skeva 'familj'.

"Jadå, kom in bara!" sa Sofi och jag kunde höra pappa ropa på henne inifrån köket. "Jag måste rusa, men kom in du! Det är bara trevligt med fler!"

Sofi försvann och hjälpte min pappa med något medan jag såg pafft på Felix som ännu en gång klampade in oinbjuden i mitt hus. "Du!" skällde jag. "Vad tror du att du håller på med?!"

"Jag är på väg in för att äta middag." sa han och hängde av sig jackan.

"Du ska inte äta middag med oss." viskade jag och petade honom hårt på bröstkorgen. Felix tog min hand och sänkte den från hans bröst.

"Vadå? Jag har inte ätit idag, det passar ju jättebra!" log han och gick in. Jag stod med öppen mun och såg efter honom, men joggade snart efter för att se till att han inte sa något olämpligt.

Vad fan är det som händer?