ask.fm | f.s

86 - Michelle

Du bryr dig alltid mer än vad du visar. Erkänn
Nja, är ganska känslokall alltid :)

Efter Berit äntligen var klar med att kritisera allt med mig och min kropp så ställde jag mig upp, redo för att fly upp till mitt rum. Jag var klar med den här middagen nu.

"Michelle!"

Vad fan är det nu då? Var vad jag ville säga, men jag bara spann runt och lät Roger dra in mig i samtalet han hade med sin son.

"Oscar berättade nyss att du skaffat pojkvän!" sa han, lite berusad, men inte väldigt.

Ogge flinade och höjde ögonbrynen åt mig.

"Jaså." sa jag sammanbitet, i väntan på mer information.

"Ja! Vad kul, ju! Ogge, visa bilden!" sa Roger och Ogge drog genast fram en bild på mig och Felix. Det var en screenshot från någons story. På någon fest. Någon gång. Som Ogge tydligen fått syn på.

Både Felix och jag såg väldigt berusade ut, med flaskor i händerna och blanka ögon. Roger fattade säkert att vi drack. Ogge skulle alltid skvallra, så fort han fick chansen. Han skulle bara veta hur mycket skit jag har på honom.

"Felix, visst?" sa Ogge och jag ville bara slå bort både hans telefon ur hans hand, samt flinet från hans ansikte.

"Ja!" utbrast Roger. "Sandman! Jag känner nog hans pappa, ska du veta!" sa han. "En riktig tråkmåns!" fnissade Roger fram. Ogge flinade.

"Precis." sa jag och gick sedan därifrån. Jag pallar fan inte mer nu, nu är det nog. Jag vet inte exakt vad det är som har gjort den här kvällen så katastrofal, jag tror allt har bidragit till mitt mentala sammanbrott som jag håller på att få.

Jag tänker på Oscar, som tydligen håller på med fucking Tova igen. Jag tänker på pappa, som bara kom hem till Sverige igen på grund av Sofi, inte på grund av att han saknade mig.

Och så tänker jag såklart på Felix. På bråket som borde vara över. Det har gått mer än en vecka sedan vi pratade face to face sist. Det kanske inte låter speciellt länge, men det har aldrig gått så lång tid som vi kunnat hålla oss borta från varandra.

Helvete. Så känns det.

Jag gick från Ogge och hans pappa. Nu vill jag bara klä av mig dessa fula kläder och gå och lägga mig. "Hallå." Ogge tog tag i min arm och jag slet bort den. Han ska fan inte röra mig.

"Sluta." bad jag. Jag var trött på det här.

"Vadå? Det är ju roligt att du skaffat kille!"

"Han är inte min 'kille' och det vet du." suckade jag. Felix, min kille? Ha!

"Så vadå, ni knullar bara? Varför är jag inte förvånad?" flinade han. "Jag tänkte säga 'varför vill du ha sex med någon så slampig som Felix Sandman, men... jag tror den rätta frågan är 'varför vill Felix ha sex med någon så slampig som dig?'" Ogge skrattade högt åt sig själv och jag kände hur knogarna vitnade då jag klämde ihop näven.

Ogge bara fortsatte. "Jag förstår ändå varför ni bara är KKs och inte i ett förhållande. Det är väl för att Felix inte tycker du är bra nog i sängen så han måste praktiskt taget ligga med andra för att kunna komma nån gång i alla fall."

"Varför bryr du dig om min och Felix relation egentligen? Du är patetisk." suckade jag.

"Sorry. Jag trodde bara aldrig du skulle sjunka till Felix Sandmans nivå, jag menar... Då är man ju desperat."

"Du vet knappt vem det är!" sa jag, med en plötslig instinkt att försvara Felix.

"Michelle, han har legat med tjejer från min klass! Jag bor inte ens i den här staden, fattar du hur sjukt det är? Hur sjuk han är?"

Såklart gjorde det lite ont att höra om Felix tidigare ligg, även fast jag visste hur han var. Jag har ju hört historierna.

"Men sluta bry dig?" sa jag upprört, med stegen mot trappan.

"Aja, två äckliga människor går väl ihop antar jag." sa Ogge.

Ogges hårda ord brukade inte göra ont, men just idag gjorde de det. Kanske för att det inte längre handlade om bara mig. Utan om Felix också.