106 - Michelle

3.7K 70 6
                                    

Hur mår du?
Härlig fråga

Efter jag, Olivia, Davina och Omar förkrökt lite hemma hos Olivia drog vi vidare till Nova. Ingen av mina vänner hade anat att jag ville dit på grund av Oscar Enestad. Såklart de inte anade något, de visste ju ingenting om hela den historien.

Varför låter jag det här hända igen? Jag borde veta bättre än så. Jag är så jävla dum. Men lät det ändå hända.

Jag hade hittills druckit bara en cider, och ännu inte sett Oscar på den här festen. Olivia verkade ha hittat någon kille, och satt praktiskt taget i hans knä. Omar dansade, som han alltid gjorde när han var full, tillsammans med några äldre tjejer. Davina satt här tillsammans med mig och Edvin. De satt och pratade om något ointressant och jag bestämde mig för att gå och hitta någon intressantare människa på den här festen.

"Michelle, tja." sa en kille innan jag ens hunnit ut från vardagsrummet.

"Jakob." sa jag. Killen framför mig hade jag haft en slags knullkompis-relation med för ett tag sedan. Han såg otroligt bra ut, olivfärgad hud, hazel-ögon och otroligt fina läppar. "Det var ett tag sedan."

"Jag vet." Han synade min kropp, och jag rynkade på näsan. Om det här hade inträffat för ett par månader sedan hade jag inte ens reagerat på hans äckliga blick, jag hade varit van och kanske till och med gillat den. Men nu kände jag mig bara äcklig och blottad. "Jag hörde att du och Felix inte håller på längre, tänkte att du kanske vill bli mitt nyårsligg?"

Jag höjde på ögonbrynen. "Nyårligg? Vad hände med nyårskyss?" frågade jag trött, och jag gick in i en korridor, under trappan. Det var folk överallt i det här huset, till och med i det här lilla skrymslet.

"Nyårskyssar är för gamla människor och oskulder." flinade Jakob och jag såg hur mycket han ville skratta åt sitt eget skämt. Jag himlade med ögonen. Han kom närmre, så nära att jag stötte i väggen bakom mig. Jakob la sina händer på min midja. "Eller kan det ses som uppvärmning för det som kommer sen." sa han på ett sätt han trodde var förförande.

"Nej tack." skrattade jag. Jakob var bara ännu en kille i mitt förflutna, jag tänkte inte direkt gräva upp gamla gravar här ikväll.

"Kom igen, Michelle." Han lutade sig in, till min nacke och började nafsa på den, trots håret som var i vägen. Jag tänkte precis putta bort honom när någon annan hann före.

"Backa." sa Oscar till Jakob, som såg förbluffat på min räddare i nöden. Oscar verkade alltid finnas omkring, varesig jag ville det eller inte. Nu ville jag det dock, såklart jag ville det. "Och gå." fortsatte han lugnt, och Jakob gav mig en sista blick innan han stack iväg. Oscar vände sig emot mig, och tog platsen Jakob stått för ett par sekunder. "Sorry, du kanske ville ha honom här."

"Nej." skrattade jag lättat. "Nej, absolut inte."

"Det såg liksom inte ut så." flinade Oscar, och började leka med mina fingrar. Han verkade konstig, hade liksom huvudet ner mot golvet. Han brukade annars alltid ha huvudet rakt och stolt.

Jag kollade ner på hans händer. I den andra handen höll han i en flaska rödvin. Jag flinade. "Såklart dricker du rödvin."

Oscar såg ner på flaskan i hans hand. "Jo." skrattade han. "Det var nån tjej som bad mig hålla den."

"Och sen tog du den och sprang?" log jag. Oscar skrattade och jag bet mig i läppen. Den här kvällen kanske skulle bli bra ändå, och med lite tur skulle jag nog börja det nya året med hans läppar på mina. Och nästa år kanske det skulle bli annorlunda. Kanske han inte längre skulle gömma mig, ha mig där som en hemlighet. Kanske det skulle bli vi, mot alla odds.

"Precis." sa han. Han kollade sig åt höger, sedan åt vänster. "Jag... jag måste gå. Måste leta reda på Felix, men vi ses snart, okej? Jag letar reda på dig." sa han.

"Felix? Är han här?" frågade jag. Såklart, vart Oscar går, går även Felix. Fan också.

"Ja. Vi ses Michelle." sa Oscar hastigt och försvann på bara någon sekund. Och jag fattade ingenting.

ask.fm | f.sWo Geschichten leben. Entdecke jetzt