ask.fm | f.s

80 - Michelle

Vrf är du med Omar han e en fuckboy
Hahahah Omar är absolut ingen fuckboy, tro mig

.
Omar, 20.15:
Cookie dough eller new york fudge?? 

Michelle, 20.18:
new york!!!

Omar, 20.25:
Fuck u, det blev cookie dough

Omar klev in i huset utan att knacka eller plinga på, som alltid, och han hälsade utifrån hallen. "Hello." mumlade han, det lät som han hade något i munnen.

"Hej." hälsade jag och tog Ica-kassen ur hans famn. Han hade en nyckelknippa i munnen som han sedan släppte ner på byrån i hallen. "Pappa och Sofi kommer hem om någon timme, bara så du vet." sa jag.

"Ska vi kolla här eller i ditt rum?" frågade han efter han sparkat av sig skorna och tagit av sig jackan.

"Vafan vi kollar här nere. Större skärm."

Jag och Omar gosade ner oss i soffan, satte på en svensk film som ingen av oss tidigare sett, och började äta allt onyttigt han varit och köpt på Ica tidigare.

"Är det här hon?" frågade Omar och visade upp bakgrundsbilden på en iPad som låg på soffan. Det var en bild på pappa och Sofi, leendes och kära.

"Ja." sa jag och rynkade näsan. Hon såg onaturligt ung ut för en 27-åring, men glansvita tänder, symmetriskt ansikte och inga rynkor.

"Oj." sa Omar med höjda ögonbryn. Jag himlade med ögonen. Han kunde knappt slita blicken från bilden.

"Jag vet." stönade jag. "Lägg bort den där nu innan du får bånge."

Omar skrattade och la bort plattan. "Hur går det då? Med allt? Är det fortfarande konstigt här hemma?"

"Nä. Det har ändå gått ett tag. Det känns fortfarande onaturligt att ha henne hemma men det funkar väl."

"Vad bra. Så du hatar henne inte?"

"Jag har aldrig hatat henne." skrattade jag. "Hon är bara så förbannat glad hela tiden. Jag önskar att hon ska sluta göra sig till."

"Hon är väl bara trevlig." sa Omar.

"För trevlig." suckade jag. Mitt liv var kaos, ostabil vänskap med Omar, känslor för Oscar men knullar med Felix, som dessutom är en idiot, pappa drar hem en okänd kvinna i mitt hus... Och så vidare. "De ska tydligen bjuda hit hela släkten nästa helg. Och ha nån uppvaktningsgrej för hela... Giftermålsgrejen."

"Hela släkten?" frågade Omar. "Oscar också?"

Jag nickade med en djup suck. "Tyvärr, ja."

"Oj, oj, Oggeboy in town!" skrattade Omar.

"Lägg av!" skällde jag. "Det är inte kul."

"Jag vet." flinade Omar. "Så synd om dig." 

Jag himlade med ögonen igen. Jag såg verkligen inte fram emot att träffa min älskade kusin Oscar Molander igen. "Han är en jävla idiot."

Omar skrattade. "Hur som helst... Hur tog du dig hem igår?"

"Från stugan? Jag... jag fick skjuts med Frida." ljög jag. Eller ja, jag fick ju faktiskt det. Efter jag varit och hämtat upp Felix. "Du då?"

Omar flinade. "Jag drog med Vilma vid ett-tiden. Hon ville att jag skulle sova över."

Jag vände huvudet mot honom, överraskat. Jag visste att han och Vilma var på g, men jag trodde det aldrig skulle bli något mellan dem. "Jaså?"

"Ja." sa Omar lurigt.

"Jaha? Hände något mer?"

Omar satt tyst innan han nickade. Jag kände hur mina ögon växte sig stora. Jag stirrade på honom. "Jaha?! Vadå? Berätta!" Jag kastade en kudde på honom. "Låg ni?"

"Nej." sa han. "Jag bara..." Omar visade upp sina två fingrar i luften, och min mun öppnades. What the fuck. Fingrade han henne? Euw! Jag kan inte föreställa mig Omar göra så med en tjej...

"På riktigt?" frågade jag och Omar nickade nöjt. Jag var typ mållös och kunde verkligen inte få ur bilden ur mitt huvud.

Innan vi hann prata något mer om honom och Vilma, hördes nycklar i låset i dörren och pappa och Sofi kom in.

Sofi och Omar hälsade, samt Omar och pappa som såklart träffats tidigare. Vi småpratade ett tag innan de vuxna började röra sig uppåt till till sovrum istället. De ville väl låta oss vara ifred.

Felix, 21.04:
Michelleeee

Jag suckade åt smset. En jävla idiot är han, men jag tänker på honom hela tiden, vilket stör mig så mycket. Jag la ifrån mig mobilen, jag tänkte inte ge honom mer av min tid. Inte efter igår, då han tryckt på fel knappar hela tiden. Varför betedde han sig som ett jävla rövhål hälften av tiden? Förstod han inte att Oscar-grejen var känsligt? Det borde han förstå, då jag inte berättat för någon i hela världen om det.

Felix, 21.20:
Michelleeeeeeeeee

Omar gav mig en blick från andra sidan soffan. Jag suckade och tog upp mobilen. Jag borde verkligen inte svara. Men det kröp i mina fingrar. Jag var tvungen att säga någonting.

Michelle, 21.21:
Vad?

Felix, 21.21:
Är du fortfarande arg?

Felix, 21.23:
Hallå

Michelle, 21.24:
Vad tror du jävla idiot

Jag la ner mobilen på Stör Ej-läget efter det, och jag visste bara att han skrev flera sms på raken för att försvara sig själv. Men jag tänkte fan inte svara honom. Han förtjänade egentligen inte mig. Han kan fortsätta ligga runt som en jävla kanin med fjortisarna i den här staden, och det skulle inte röra mig i ryggen.

Fast jag visste att det var en lögn.