ask.fm | f.s

65 - Michelle

Sluta bolla med killars känslor, folk ser på dig som en hora för du gör de
Så länge jag får kuk :*

Måndagen gick förbi segt som alltid. Jag kunde dock inte koncentrera mig speciellt bra. Allt var kaos i mitt huvud.
Felix hade sms:at mig igår, skrivit något om bakfylla, men jag hade inte svarat. Jag visste att om jag skulle fortsätta umgås med honom som jag gjort de senaste veckorna så skulle det inte sluta bra. Jag vet inte vad jag tänkte på de där gångerna jag lät honom ta på mig, prata med mig och skratta med mig. Han är en vidrig fuckboy, han är respektlös och gör inget annat än att lämnar kaos och sårade människor bakom sig.

Tisdagen gick minst lika segt. Stämningen mellan mig och Omar var konstig, men vi kunde i alla fall prata med varandra. Dock så märkte jag att han var irriterad på mig. Och jag förstod honom, antar jag.
Felix passerade oss i korridoren på tisdagen. Han försökte nå min blick men jag undvek den med mitt liv. Jag tror definitivt han fattade att jag ignorerade honom. Annars måste han vara dum. Han hade skickat en snap men jag hade ignorerat även den. Allt skulle vara så jävla mycket lättare om han bara sa upp kontakten direkt nu, så slapp jag vara i det här konstiga mellanläget.

Onsdagen var en kort dag, men även då rördes känslor upp mer än vad de borde. Oscar passerade mig i korridoren, och han hälsade. Och log mot mig, med hans fina jävla leende som skulle kunna bota alla sjukdomar i världen och göra alla ledsna människor glada igen. Oscar... Vad ska jag göra med honom? Försvinner någonsin känslor? Eller kommer de alltid finnas kvar där, bubblandes i bakhuvudet?

Fan också. Helvetes jävla skit. Det har gått månader, men pirret finns fortfarande kvar.

Problemet med kärlek är ju att man kan bli kär i vem som helst... Men det kan den man är kär i också bli.

"Michelle? Lyssnar du ens?"

"Mm." mumlade jag.

Omar suckade och försökte inte ens fortsätta föra konversationen med mig. Jag slängde en blick längre bort i korridoren. Vid ett bort satt de båda killarna, Oscar och Felix, tillsammans med några andra hjärndöda idioter till kompisar.

Felix log stort så han fick de där urgulliga små vecken vid mungiporna. Oscar skrattade så det formades små rynkor vid hans ögon. Ett ofrivilligt pirr kändes i min mage och jag suckade åt mig själv. Vad fan håller jag på med egentligen.