ask.fm | f.s

18 - Michelle

Varför pussas du och Omar hela tiden för? Alla tror ju ni är ihop pga de
Då får de väl tro det, vi bryr oss inte. Vi är bara väldigt bra vänner that's it hahaha

Felix blinkade med ena ögat och gick sen. Jag satt mållös i några sekunder innan jag vände blicken mot Omar, som fortfarande hade blicken på Felix som gick sin väg.

Jag harklade mig tyst och började skriva ord som inte ens hörde till sammanhanget i min text och hoppades innerligt på att Omar inte skulle tänka mer på det där. Att Felix Sandman gjorde en god gärning var väl inte så ovanligt? Okej jo, det var det.

Vem fan tror Felix att han är egentligen? Kommer fram hit som en jävla jag vet inte vad och flörtar med mig? Vad fan? Måste han älta och älta med det där som hände mellan oss? Kan han inte bara gå och hitta en ny tjej han kan leka med? För jag tänkte fan inte låta honom leka med mig något.

"Vad i helvete var det där?" frågade Omar till slut och jag ryckte på axlarna. Han blev tyst ett tag. "Alla pratar om er två, vet du." Han väntade på ett svar som jag inte gav honom. "Jag bara antog att folk inte hade något bättre för sig än att hitta på en massa skit för att få dig att se dålig ut."

Jag höjde blicken lite, för att tyda hans ansiktsuttryck. Hans röst var nämligen svår att tyda.

"Det är väl inte sant? Michelle, säg att det inte är sant." Omar släppte sin penna ner i boken.

"So what om det är sant? Ingen har väl och göra med det ändå?"

"Michelle, inte han! Du vet hur han behandlar tjejer, han är fan hemsk."

"Det var exakt därför jag inte sa något. För jag visste att du skulle flippa." Jag suckade och försökte ge Omar en ledsen blick men han bara satt och skakade på huvudet. Han gillade egentligen ingen av killarna jag hade haft sex med tidigare, men jag visste att han avskydde Felix. Men inte fan tänkte jag på det när min onyktra hjärna sa åt mig att följa med Felix hem den natten.

"Jag antog att du skulle berätta för mig ifall ni två hade gjort något, det var därför jag aldrig frågade. Men tydligen inte." Omar stängde igen sina böcker och jag såg förvirrat på honom.

"Omar, att du är beskyddande över mig älskar jag, men du behöver inte barnvakta mig, okej? Jag kan göra mina egna beslut!"

"Du sa att du inte skulle lämna mig i fredags, men såklart gjorde du det ändå! Och för att göra vadå? Ligga med Felix fucking Sandman? Herregud, jag trodde aldrig du skulle sjunka till hans nivå."

"Omar." skällde jag. Jag fattade att han var arg, men han behövde inte överreagera på det här viset.

"Du sa inget, heller! Du fattade väl att det skulle komma ut till slut? Eller tror du jag är helt dum i huvudet?"

"Nej, lägg av! Jag bara..." Jag suckade. "Jag tycker ingen har med det att göra."

"Inte ens din bästa vän? Du berättar för Olivia men inte för mig? Vad fan är det?"

"Olivia dömer mig i alla fall inte!"

"Klart som fan jag dömer dig." suckade han. "Det är Felix Sandman, hur många gånger har inte vi snackat skit om honom? Och du ligger ni?"

"Vi ligger inte. Vi låg. En gång."

"En gång är fan lika illa det. Det handlar om att du inte sa något, och att du ljög för mig. Som du alltid gör."

"Men jag blir så jävla trött, varför ska alla exakt hela tiden blanda sig i och bry sig om mitt liv? Om vem jag ligger med? Det spelar väl ingen jävla roll?!" Jag blir bara irriterad för att Omar själv blir irriterad. Vi triggar bara igång varandra.

"Asså..." Omar kliade sig bak i nacken och samlade ihop sina grejer. "Jag tar helg nu. Jag orkar inte. Ligg med vem fan du vill och säg inget till mig efteråt heller, med rättare ord; fortsätt som alltid."