5

4.1K 76 4
                                    

Klockan elva på tisdagsförmiddagen var vi framme. Havet av eleverna kryllade ut ur bussarna, och lärarna försökte fanatiskt hålla koll på alla elever men misslyckades totalt.

Timmarna rullade på, och vi hade alla jättekul tillsammans. Wilma var nojig som alltid, och stack iväg med några av våra tjejkompisar för att gå i lustiga huset och äta glass, typ, medan vi andra åkte karuseller.

Jag och Oscar började dagen med Insane, vilket var askul, med det roligaste var nog hans frisyr efter åkturen. Sen åkte jag typ allt som fanns att åka tillsammans med Emilia. Och när Emilia ville åka med hennes pojkvän så fick jag ta en kula för laget och åka med Oscar. (Guuuud vad jag inte ville det, verkligen) Kärlekstunneln ville dock Oscar åka med Hugo, så jag åkte med Emilia och Wilma åkte med Nils (de två har jag för övrigt shippat sen vi började gymnasiet fast det blir aldrig något mellan dem). På bilderna som togs i båten såg vi då att Oscar och Hugo låtsas hångla upp varandra, så det fick vi ett gott skratt åt i alla fall.

Hela gänget bestämde vid fyra att vi skulle äta en sen lunch, eller rättare sagt tidig middag, och efter ett långt tag letandes efter ett bord som alla fick plats vid, köpte jag den fetaste hamburgaren på menyn och slog mig sedan ner bredvid Wilma och Nils.

"Vid sex skulle tydligen OIAM komma hit till stora scen, visst går vi dit, va?" frågade Hugo när vi åt.

"Ja, easy?! Det är ju dom... Avundsjuka-låten va?" Nils blev genast mer exalterad i sin stol och jag fnissade åt honom. De andra vid bordet blev också ivriga, och jag sneglade mot Oscar. När han mötte min blick sänkte han blicken med ett flin. Herregud vad söt han är.

-

Två timmar senare hade alla våra vänner dragit iväg sig emot stora scenen, men jag och Oscar hade gått iväg lite. Hur vi hade delat upp oss visste jag inte riktigt men jag klagade inte. Vi hörde ändå musiken, och jag fick lite ensamtid med Oscar.

Vi satte oss på stängslet vid vattnet och såg ut över hamnen. Det var inte så mycket folk här då många samlats vid scenen eller åkte karuseller. Låten 'Avundsjuka' hördes nu från scenen, öppningslåten. Vi nynnade båda med i texten, som blandades med musiken som spelades från Bläckfisken strax bredvid oss. 

"Men Molly." sa Oscar och lutade sig lite emot mig. "Frittfall var väl inte så farligt ändå?"

"Jag fattar fortfarande inte hur du lurade med mig upp dit. Det var livsfarligt!"

"Dina ben var som spagetti efteråt." skrattade Oscar högt. "Hur kan du vara så orädd för alla andra karuseller men livrädd för Frittfall?"

"Jag hade en hemsk upplevelse när jag var liten. Jag vill inte ta upp det igen, det är för tidigt." Oscar skrattade. "Men du, mamma ska ju bort i ett par veckor i sommar, så jag tänkte dra ihop något då, när jag har chansen." flinade jag när jag såg honom lysa upp.

"Det är klart du ska göra det!" Log han glatt. "Jag kirrar spriten." Jag flinade åt honom. "Hur känns känns det att du ska åka bort då? Hur länge blir du borta?"

"Hela sommaren verkar det som." svarade jag, genast lite mer nere än innan. "Jag ska bonda lite med pappa."

"Fan va trist ändå. Att du lämnar oss, liksom." Jag såg snett på honom med ett leende. "Du får ta och hälsa på, ofta. Det är ju inte lika kul här utan dig."

"Jag får ta och göra det." log jag.

Då drog Oscar upp sin mobil ur fickan som tidigare plingat till.

"Nils och de har tydligen trängt sig alldeles längst fram vid scenen." skrattade han.

"Hur orkar de." Jag drog min kofta lite närmre min kropp, det blåste lite kallare här vid vattnet.

"Jag kan ju typ bara två låtar av OIAM, liksom." Jag höll med honom. "De är ju säkert asfeta och så, men lyssnar inte på dem så mycket." OIAM började då spela en ny låt, och Oscar hoppade av muren. "På tal om låtar jag känner igen."

Han gick bort en bit så han såg scenen. Jag skrattade tyst åt honom när han kom tillbaka. Jag satte mig åt hans håll med benen dinglandes längs med stängslet.

"Hon är speciell..." sjöng han när han närmade sig mig som satt på det kalla stängslet. "Jag gillar hur hon är sig själv..." Han ställde sig mellan mina ben och jag såg in i hans ljusa ögon och jag insåg inte ens själv vad som skulle hända. Hans ansikte var nu bara några centimeter från mitt.

"Fint." sa jag, angående hans sång.

"Jag vet." flinade han och la en hand på min kind, och sedan kysste han mig. Den ena handen låg på min höft, så jag blev stadigare än innan där jag satt.

Jag ska inte dra en massa klichéer nu, och säga att jag kände fyrverkerier och fjärilar i magen eller nåt sånt. Jag säger inte att kyssen var dålig, för det var den verkligen inte. Och jag ska inte heller säga att jag aldrig drömt om att kyssa Oscar Enestad. För det har jag.
Men jag var ganska så oberedd så jag visste knappt vad som hände. När han la en hand på min midja så insåg att det här faktiskt hände nu. Oscar Enestad, Lidingös snyggaste kille och crush sen månader tillbaka kysste mig faktiskt. Jag kysste honom då tillbaka, våra tungor masserade varandras och hans läppar smakade sockervadd. Och det var verkligen mysigt, men jag vill ändå inte dra alla klichéer.

Men jag måste ändå säga; fan vad killen kunde kyssas.

sexton/sjutton | f.sTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon