sexton/sjutton | f.s

37

"Flickor!" tjöt jag och slog öppen ytterdörren. Emilia och Wilma kom springandes över gräsmattan och släppte väskorna och de åtta-packen med öl de lyckats få med sig redan nu.

Vi kramade om varandra hårt och de mumlade ohörbara saker. "Vad jag har saknat dig!" Wilma pep i min nacke.

"Åh, detsamma! Älsklingar." Vi släppte taget och bar upp deras grejer till mitt rum. "Vad fan har ni fått ölen ifrån?"

"Hugo." svarade Emilia med ett flin. Det var alltid Hugo och hans kontakter som fixade alkoholen till oss. "Vi tog lite av det nu så han slipper ta allt imorgon."

"Snällt av er." svarade jag och lade den sista backen i källaren. "Är ni taggade?"

"Något förjävligt! Arvidssons fester är alltid maxade."

Vi hade bestämt oss för att sova här inatt, för att sedan fixa allt inför kvällen imorgon istället. Så efter Emilia poppat popcorn, Wilma fixat film och jag hällt upp läsk och godis, myste vi ner oss bland madrasserna och kuddarna i mitt rum.

"Seriöst nu, vilken film ska vi se?" Wilma stönade. "Ingen jävla skräck bara!"

"Hallå, Wilma..." mumlade jag ointresserad av filmvalet. "Hur går det med han killen från Solna? Du har inte berättat något för mig." Wilma var på g med någon snubbe som jag träffat på någon gång, bara. Och jag var nyfiken.

"Jag vet inte..." mumlade hon. "Han vill typ bara ligga, och jag vet inte om jag vill det. Än"

"Ligga?"

"Ja." sa hon. "Typisk fvckboy. Men gullig."

"Jag har sagt till henne att dumpa honom." flikade Emilia in. "Om inte hon är redo att förlora oskulden så borde han respektera det! Jävla as är han."

"Mm självklart. Men vadå, han har väl inte pushat dig? Wilma?" Jag blev genast orolig.

"Nej." sa hon. "Jag får bara den känslan. Att det enda han vill är knulla."

"Ja, men om du själv vill ligga med honom så är det väl bara och köra?" sa jag och proppade munnen med godis. "Skit i om ni nyss träffats."

Referens till mitt egna nyfunna sexliv.

"Molly!" sa Emilia tvärt. "Det är hennes oskuld, den ska hon väl inte förlora till ett one night stand?"

"Det får hon väl om hon vill! Att förlora oskulden till sin pojkvän är väl ändå överskattat?" Sa jag.

Jag kunde känna ett argument mellan mig och Emilia komma upp redan nu. Standard.

"Som om du hellre skulle förlora den till en fvckboy än till en pojkvän." Emilia kollade på mig med sin know-it-all-blick.

Jag måste berätta om mig och Johannes. Det här funkar inte längre.

Jag ryckte på axlarna. "Jag säger bara som det är. Alla kommer inte förlora oskulden till sin högstadiekärlek och pojkvän och alla kommer inte få kyssas i regnet! Simpelt."

Emilia suckade åt mig. Jag refererade nog lite väl mycket till mig själv i det här argumentet.

"Du är en pessimist." sa hon.

"Nej, jag är en realist." svarade jag. Än så länge ångrade jag inte att jag legat med Johannes. Allt känns bra. Och han var ingen pojkvän? "Det är bara sex. Ni övertänker det."

"Vadå bara sex? Som oskuld är det väl lite mer? Eller?" sa Emilia. Vi hade alltid våra små dispyter, hon och jag. Men vi älskade varandra ändå.

Jag svalde hårt och tog ett djupt andetag. Jag ville inte att de skulle döma mig. "Jag är inte ens oskuld." erkände jag, och hela rummet, hela huset blev tyst.

Emilia och Wilma släppte allt de höll i och stirrade på mig. "Va?" hostade Wilma fram.

"Va?!" sa Emilia.

"Vem?"

Jag skrattade åt dem. "Det... Det var Johannes, okej? Från Värmdö." De stirrade på mig. "Det bara hände!"

"Bara hände? När?"

"Två... veckor sen?" Funderade jag.

"Två veckor sen?! Och du har inte sagt nåt?"

"Sorry. Men både han och jag kom överens om att inte säga till någon! Så om ni höll tyst om det här skulle det vara... jävligt bra."

"Varför skulle ingen få veta?"

"Jag..." Jag masserade mina tinningar. "Det är komplicerat. Men vi ligger inte längre, så... Whatever."

"Hände det mer än en gång?!"

"Ja." svarade jag tvekande. "Ni tar det här mycket bättre än väntat, ärligt talat." Jag trodde de skulle skrika på mig och gråta eller något. De var ju trots allt drama queens.

"Men Felix då?"

Jag rodnade. "Vadå Felix?"

"Vi trodde nåt var på gång mellan er två."

"Jaha... Det... Jag vet inte." Lögn. Jag visste mycket väl vad som pågick mellan oss. Eller det som skulle hända, i alla fall.

"Du låg med hans bästa kompis!" sa Emilia och klumpen i min mage blev genast större.

"Det är väl delvis därför jag och Johannes inte ville säga till någon. För det skulle fvcka oss båda i längden."

"Herregud, Molly." sa Emilia.

"Vadå? Det var väl inte mitt fel att jag märkte att Johannes kompis var typ perfekt efter jag legat med honom!" Wilma skrattade högt men Emilia flinade bara till.

"Varför sa du inget tidigare? Till oss två menar jag, vi är dina bästa vänner!" sa Emilia.

"För jag visste vad du skulle säga!" sa jag riktat mot Emilia. "'Du borde väntat på den rätta', 'man ska vara kär första gången', och så vidare."

"Jag skulle inte sagt så." försvarade hon sig själv och Wilma fnissade. Jag gav Emilia en blick. "Okej, kanske. Men det var bara för att första gången för mig med Hugo var så speciell."

"Ja men för mig var det bara sex." sa jag. "Typ inga känslor alls."

"Okej. Jag köper det."

"Wilma måste också få tänka så, om hon vill det. Om du vill köra, kör!" sa jag till Wilma. "Nu släpper vi det här. Jag går och gör mer popcorn."

Fan var skönt det var att få berätta för dem i alla fall. En sak mindre att oroa sig för. Vi berättade allt för varandra. I både ont och gott.