"Grisslinge Havsbad." läste jag på skylten. "Jag hittar ju härikring för fan!" sa jag glatt och gick med stora steg mot bistron som låg längre bort.
"Jag är så hungrig." klagade Wilma.
Vi hade gått runt och utforskat ön idag, vi hade inte kommit speciellt långt hemifrån, men det hade varit jobbigt att gå hela dagen i värmen. Det skulle tydligen bli en av de varmaste somrarna på flera år i år.
Ikväll skulle vi hem till Felix, och jag var exalterad. Jag hade inte sett Johannes på ett tag, och det skulle bli kul att träffa honom. Det skulle bli kul att se om Emilia och Wilma tyckte om killarna också.
"En sallad. Verkligen, Emilia?" frågade jag trött när vi slog oss ner vid ett bord. Det var inte meningen att låta så dömande, men det var en jargong vi hade.
"Vad? Vi åt en stor frukost."
"Men låt henne." sa Wilma som tog en pizza.
"Ska det bli kul ikväll då?" frågade jag.
"Jadå, grillat är alltid en bra idé. Jag hittade ju alla tre killarna på Instagram, och alla ser bra ut?"
"Jag är väl medveten om det." skrattade jag, Wilma var en sjukt duktig stalker, ge henne fem minuter och hon har hittat en person och vet dessutom namnet på personens avlidne katt. Det är helt sjukt.
"Molly." sa hon seriöst. "Du har inga känslor för Oscar, av någon anledning, eller hur?"
"Japp." svarade jag. Jag önskar det inte var så, det hade varit lättast.
"Då borde du haffa skiten ur alla på den här ön i sommar. Tänk vilken guldchans du har! Och i höst kommer du hem igen och lägger allt bakom dig. Ingen kommer veta nånting." Jag fnissade.
"Föreslår du att hon ska vara en slampa i sommar?" sa Emilia. "Molly är ju en duktig tjej."
De visste inte ens att jag förlorat oskulden. Jag hade alltid tänkt att när det väl hände skulle jag berätta allt för dem direkt, men med tanke på situationen kändes det konstigt. Emilia skulle döma mig så mycket om jag berättade att jag låg med Johannes efter bara en vecka.
"Jag skulle satsa på han Felix, om jag var du." sa Wilma, och nonchalerade Emilia. "Sjukt snygg."
"Sant." skrattade jag. "Men..."
"Molly?" frågade någon bakom mig och avbröt mig. Jag vände mig om och såg Tindra, Helges dotter.
"Hej!" utbrast jag. Jag ställde mig upp och gav henne en kram. "Allt bra?"
"Ja, allt bra med dig?" frågade hon. Jag nickade. "Vad har du haft för dig de senaste dagarna, då? Har du varit med Johannes?"
"Nja, lite. Och Felix. Du då? Har inte sett dig nåt."
"Nej jag har bara varit med Agnes och Elina. Jag är faktiskt här med Agnes idag."
Jag nickade och märkte att Emilia och Wilma satt och kollade på oss. "Här är Emilia och Wilma föresten. Från Lidingö."
Tindra hälsade glatt. "Jag borde nog dra. Men om du ser Johannes och dem, hälsa från mig. Jag hoppas vi kan ses allihopa nån dag?"
"Absolut." log jag. De verkade inte hänga så mycket, tjejerna här och killarna. Det sa Felix igår natt när vi pratade i alla fall. "Hälsa Agnes från mig."
"Det ska jag. Kul att se dig igen!" Tindra försvann, och konversationen med Emilia och Wilma fortsatte.
-
En av de bästa sakerna jag visste med sommaren var att man kunde sitta mitt i natten i bara shorts och linne, ibland någon kofta. Jag älskade känslan av friheten, att jag kunde göra vad jag ville. Jag behövde inte veta vilken dag det var ens, eller oroa mig för läxor.
Jag hade på mig ett par shorts den här sommarkvällen, och en crop top från Hollister. Mitt hår var naturligt vågigt och sminket var lätt. Emilia och Wilma var vackra båda två, och vi promenerade bort till Felix hus.
Sekunden huset visade sig för mig blev jag alldeles varm inuti. Jag tänkte bara på hur gullig Felix var, han behandlade mig med respekt, som om jag betydde något. Han var så snäll, med båda fötter på jorden. Jag behövde en sådan människa i mitt liv, jag själv svävade ju på moln, helt omedveten om alla problem jag själv skapade.
"Hej killar." sa jag glatt när vi äntrade gräset. "Hur går det?"
"Jo tack, vi ska precis börja grilla skiten." svarade Ogge och gav mig en kram. Han hälsade på Emilia och Wilma, som genast började snacka på som om killarna var gamla vänner.
Jag kramade även om Felix, och jag såg in i hans ljusa ögon när han sa något, men det enda jag kunde höra var ett muller i min hjärna, så jag svarade bara med ett leende. Det enda jag kunde tänka på var hans sms på midsommar. Jag var en hemsk människa som låg där naken med Johannes bredvid mig. Fast det pirrade i magen på grund av någon annan - Felix.
"Molly." sa Johannes plötsligt, han låg i en hammock, och kollade på mig sådär inlurkande som bara han kunde. Han ställde sig upp, gav mig en stor och varm kram. "Hur mår du?
"Bra." svarade jag och såg upp på honom. Han hade blivit en nyans brunare på bara några dagar. "Själv?"
"Jag mår alltid bra när du är i närheten, vet du väl." sa han och jag himlade lekfullt med ögonen åt honom. Hans ögon, dock, var hungriga, han hade tydligt antytt på sms och Snapchat att han ville återuppliva midsommarnatten. Det ville väl jag också antar jag, så länge vi höll tyst om det.

ESTÁS LEYENDO
sexton/sjutton | f.s
Fanfiction"jag är en storm från ingenstans jag kan krossa ditt hjärta."