Kapitel 32 - Höstbalen

476 30 7
                                    


"WAKE UP!"

Lizzy gallskriker mig rätt i ansiktet och skräckslagen flyger jag upp ur sängen - redo att kämpas med vad för slags monster som kan ha ockuperat vårt rum. Men det är bara Elizabeth som står framför mig en ansiktsmask på och uppsatt hår.

"Idag gäller det" viskar hon efterlängtandes och jag rynkar pannan först när jag inte förstår vad hon pratar om, men kommer sedan på det. Balen.

"Åh nej" stönar jag och faller tillbaka mot sängen. Hela balen kommer bli en katastrof. Jag stal min klänning för från ett väldigt dyrt ställe i London, avslöjade nästan mina krafter mitt ute i allmänheten, sårade Michael och Nordian, och ska nu gå med Aloysius som dejt. Hela mitt liv är ett stort skämt.

"Upp nu. Vi måste fixa oss. Yvaine och Ava är här snart för att hjälpa oss med håruppsättningen och sådant. Jag föreslår att du tar en dusch eller fräschar upp dig" förklarar Lizzy förnuftigt och motvilligt tågar jag bort mot badrummet och låser dörren. Suckandes ställer jag mig framför spegeln och möter mitt nyvakna fula jag. Jag tvättar ansiktet snabbt med vatten och tvål, borstar igenom mitt tjocka hår och sträcker på mig ordentligt. Snabbt knycker jag nacken och rycker sedan på axlarna.

Vad ska jag göra nu då? Jag behöver inte ta en dusch eller bada igen. Jag gjorde det som senast igår. Jag låter min blick vandra över handfatet och drar min necessär emot mig. Vad har jag här inne ens? Slumpmässigt börjar plocka upp grejer såsom handkräm, body lotion, en liten parfym med doft av mint, en choker med svart brett sidenband, massa hårsnoddar, min tandborste tillsammans med min Colgate-tandkräm och slutligen ett rött läppglans med en concealer. Jag smörjer hastigt in mina armar och ben med body lotionen innan jag täcker några fläckar i ansiktet med min concealer.

Det ser någorlunda bra ut. Jag är ingen expert på smink.

"Nu är de här!" piper Lizzy till och överdrivna lågmälda skrik hörs utanför badrummet och jag himlar med ögonen. Det är som i sjätte klass igen. Jag låser upp dörren och kommer ut. Yvaine och Ava har kommit med tonvis av väskor och grejer jag inte känner igen.

"Sitt" beordrar Yvaine befallande och underlägset slår jag ner mig på stolen framför helfigursspegeln.

Det här kommer ta en tid.

Tiden flyter på, klockan blir ett, sedan fyra, sedan sju och Ava håller på att kamma igenom mitt hår och sätter sedan upp det i en slags viktoriansk frisyr. Några lockar faller längs mitt ansikte och ramar in det. Lizzy sitter själv bredvid mig och håller på att sätta på sig sin vita choker runt sin smala hals. Hon har en mer poppig färgglad stil. Väldigt mycket 80-tal med sin choker och höga tofsar. Yvaine drar på sig sin lila klänning medan Ava sträcker sig efter ett oss örhängen. Sedan upptäcker hon att jag inte har hål i öronen.

"Well. Där sprack det." Hon gör en missnöjd min och jag fnittrar till. Hon lägger tillbaka dem på bordet och fäster istället några fejk på mina öron. "Klar." Hon klappar mig på axeln och jag reser mig upp. Min röda klänning hänger på en stol framför mig och med nervositet ser jag på den.

Ava kommer upp bakom mig och hon ler varmt.

"Du kommer se grym ut i den."

Klänningen är hårt tryckt mot mitt bröst när jag står i helfigursspegeln och ser på mig själv.
Gud, kommer jag klara det här? Hastigt sneglar jag på klockan i badrummet och ser att hon redan är fem i åtta. Herregud han är här alldeles snart, jag måste skynda mig. Snabbt drar jag ner dragkedjan på klänningen och kränger på mig den. Jag drar axelbanden försiktigt över mina armar och sedan slätar ut det jag råkade skrynkla. Jag tappar nästan andan när jag ser på mig i spegeln. Jag ser ut som en helt annan Evelyn. Fortfarande Evelyn, men inte den klumpiga skolflickan med värdelösa krafter. Jag ser ut som en Evelyn som är tuff, vacker och självständig.

"Um, Evelyn?" Avas röst hörs.
"Yes?"
"Är du klar?"

Jag drar ett djupt andetag.

"Ja."

Ava öppnar dörren och ser på mig. Hennes ansikte spricker upp i brett leende.

"Du ser jättefin ut."
"Tack" svarar jag blygt och jag synar hennes outfit. Hon är också vacker. Hennes mörka hy klär sig jättebra med den milda rosa klänningen. Hennes hår är uppsatt i en hög hästsvans och till det har hon beige läppglans. Typiskt nittiotal medan jag är mer åt det gamla viktorianska hållet.
"Är du redo?"
"Jag tror det" svarar jag nervöst och hon tar mig i handen.
"Nu gäller det. Höstbalen."

HäxaWhere stories live. Discover now