FERCENTE
Jag skäms.
Jag skulle berätta om rösten som förföljde mig.
Men det gick inte.
Jag är rädd.
Jag orkar inte mer.
Jag har öppnat fönstret, men kommer inte att hoppa. För Luísa finns ju. Och jag kommer att berätta för henne. Sedan. När vi träffas öga mot öga.
Jag ligger i sängen och ser apatiskt upp i taket. Ångesten har lugnat sig. Nu är den där likgiltigheten här.
Jag har inte ätit någonting idag. Jag mår illa av allt.
Jag börjar tro att jag är allvarligt sjuk. Typ influensa.
Det vore antagligen bättre än det här helvetet. Och kanske enklare att acceptera.
YOU ARE READING
Flera tusen ord
General FictionÅtta år. Åtta år har gått sedan jag såg dig sist. Jag har blivit åtta år äldre. Det påminner mig om hur unga vi var. Jag tittar ibland på bilderna vi tog på oss. Men det gör mig mest förbannad. Våra gröna ögon. Det var så mycket vi inte viss...
