LUÍSA
"Raul, vad har hänt? Varför har du ogiltig frånvaro under tre lektioner?"
Mammas röst är dämpad. Antagligen är det meningen att jag inte ska höra det här. Men jag står kvar. Fastfrusen i golvet.
"För att jag inte var där", säger Raul och jag håller andan.
"Och varför var du inte där?" säger mamma.
Raul suckar lätt. "För att jag skolkade, mamma."
Jag tror knappt mina öron. Raul skolkar? De orden kan inte höra hemma i samma mening, i alla fall inte utan ett "inte" på slutet.
"Skolkade?" Mamma låter upprörd. "Sa du det?"
"Ja."
"Men..." börjar mamma desperat, "varför då?" Hon får inget svar. " Du fyller snart arton, du måste ta ansvar. Snälla, säg mig, varför? Du kommer att bli av med ditt studiebidrag om du..."
"Det skiter väl jag i", säger Raul likgiltigt.
Det där är inte min bror.
Det där är inte min bror.
Min bror skolkar inte. Min bror säger inte "det skiter väl jag i" när mamma talar om indraget studiebidrag. Min bror gör inte såhär.
Frågan är bara var min bror nu är, om han inte är här.
YOU ARE READING
Flera tusen ord
General FictionÅtta år. Åtta år har gått sedan jag såg dig sist. Jag har blivit åtta år äldre. Det påminner mig om hur unga vi var. Jag tittar ibland på bilderna vi tog på oss. Men det gör mig mest förbannad. Våra gröna ögon. Det var så mycket vi inte viss...
