Du är inte den jag trodde - f.s

Kapitel 8

Bussresan tillbaka till turnébussen gick väldigt fort, antagligen för att vi pratade och skrattade hela tiden. Nu satt vi, alla åtta runt bordet.

Trångt?

Ja.

Men till min lycka har jag Ogge bredvid mig och till min mindre lycka har jag Felix bredvid mig.

Varför vi alla sitter här har jag ingen aning om. Jag sneglar ner på mitt lår som är ihop pressat med Felix. Egentligen vill jag bara sätta mig i Ogges knä för att slippa hans närhet, men det vore konstigt.

"Okej killar, imorgon har ni första konserten. Är ni taggade?" Frågar Daff och bryter tystnaden.

"Jaaa!" Nästan skriker de i mun på varandra.

Första stoppet blir i Skåne, sen kommer vi bara åka högre och högre upp i landet tills vi är högst upp, efter det åker vi tillbaka till Stockholm igen och jag kommer bo hos Daff två veckor till.

Den här sommarturnén kommer som sagt pågå i två månader, enligt Ogge kommer dom även vara lediga högst två veckor ibland också vid olika tillfällen.

"Är du taggad, Vanessa?" Jag kollar upp på Katia och rycker på axlarna.

"Först var jag verkligen inte det, men det blir nog kul" säger jag och ler svagt.

"Det blir kul om man har rätt inställning" mumlar Felix lågt bredvid mig.

Jag hejdar mig från att inte slänga ut en onödig kommentar. Istället följer jag Ogges råd och är tyst.

"Jag lovar att det kommer bli roligt, vi är grymma och våra fans är härliga. Du kan låssas vara en foooer med dom" flinar Oscar och jag skrattar. "

"Planerade att stå längst fram faktist" svarar jag och alla, förutom Felix då, skrattar lågt. Egentligen räknar jag inte med Felix i alla, för han gör aldrig likadant som dom andra när jag är med. Så för mig blir det 'alla plus Felix' om han nu får för sig att göra något som dom.

De fortsätter att prata på om konserten så jag drar upp min telefon, då konserten inte intresserar mig så mycket. Jag hinner bara låsa upp min telefon när Felix röst hörs, till mig.

"Pojkvännen?" Jag kollar på honom, antagligen såg han min bakgrund som är på mig och Wille.

"Varför undrar du?" Frågar jag och Felix kollar irriterat på mig.

"Det finns något som heter 'lära känna människor man har svårt för'. Men visst, du behöver inte svara" säger han och kollar bort.

Jag suckar och lutar mig tillbaka.

Att Felix har svårt för mig är inget nytt, han visar det tydligt och pratar om det rakt ut.

"Nej det är inte min pojkvän, det är min bästavän" svarar jag.

Felix vänder förvånat sin blick mot mig, säkert förvånad över att jag svarade och som inte innehöll något elakt.

"Ni ser ut som ett par"

"våran relation kanske är så"

"väldigt nära alltså?"

"Mm" och där blir det tyst mellan oss.

De andra pratar fortfarande om konserten, något Felix kanske borde hänga med på istället för att prata med mig.

•Oscars perspektiv•

Daff, Katia och Michaela gick och la sig för en timme sen, alltså halv 11. Dom är alltid tråkiga och går och lägger sig så tidigt. Egentligen borde vi också sova, men alla är för pigga för det. Antagligen för att vi sov mycket på förmiddagen.

Vanessa visar sig vara en helt annan person än den Vanessa vi träffade först. Då var hon kaxiga Vanessa. Nu är hon tvärtemot kaxig, hon är bara underbar. Dock verkar hon och Felix ha svårt för varandra. Väldigt svårt för varandra om jag ska vara ärlig. Så fort dom pratar med varandra ändras rösterna, inte till någon bättre röst och oftast kommer olämpliga och dryga kommentarer ur deras munnar till varandra.

Ändå finns något i Felix ögon som jag aldrig sätt i honom innan, det kommer alltid när han kollar på henne.

Mot oss är hon inte alls lika som mot Felix, hon är glad och härlig. Lika torr humor som vi har. Vi kommer bra överens helt enkelt. Att hon inte ville följa med på den här turnén är ganska tydligt, men enligt hennes förklaringar till varför hon är här så var det hennes mamma som tvingade henne eftersom hon tröttnat på Vanessa. Konstig mamma enligt mig. Enligt Felix är hennes pappa död.

"Kommer vi bo på den här bussen hela tiden?" Frågar Vanessa med en ogillande röst.

"Nej Gud nej, det skulle ingen av oss klara av. I Skåne stannar vi på hotell en natt, tror att det blir oftast hotell på ställena vi stannar på" förklarar Omar med sin dialekt som är blandad göteborgska och stockholmska. Ganska ful om jag får säga det själv. Fast hela Omar är ful så den passar på honom. (Ok observera att det är en ironisk tanke.)

"Ni borde la sova?" Säger Vanessa och Omar skriker till.

Vi kollar chockat på honom och han brister ut i skratt.

"Du pratade göteborgska juuuu! Jag har hittat min friendo" säger Omar och klättrar över Felix så att han sitter vid Vanessas sida.

Felix kollar besvärat på honom men flyttar sig åt sidan. Omar lägger en arm över Vanessas axlar och ler.

"Nu är hon min nya bästavän" säger han stolt och kollar på oss.

"Om jag inte vill det då?" Säger Vanessa med ett retsamt flin och Omar kollar snopet på henne.

"Men lol jag skojade" säger hon och han ler lättsamt. Att Omar alltid ska gå på allt.

"Är ni bffs nu eller?" Frågar jag och båda nickar.

"Absolut" säger Vanessa och jag skrattar, likaså gör Ogge och som vanligt sitter Felix med samma tjuriga min.

"Varför var det så roligt?" Frågar han.

Jag ser hur Vanessa himlar med ögonen och gör verkligen allt för att inte säga något. Men det verkar inte funka.

"Man kanske måste ha humor? Det verkar ju du knappast ha" muttrar hon och kollar på Felix.

Dom möter varandras ögon och ännu en gång kommer dom där ögonen från Felix, dom som tindrar lite extra. Han kan väl inte..? Nej, det visar sig inte så. Jag vet hur han är då.
Fast Vanessa kanske är något speciellt? Nej, dom hatar varandra.

"Jag har humor? Fattar bara inte varför ni skrattade åt att 'du och Omar är bffs nu'" säger Felix med en tillgjord och töntig röst.

Vanessa öppnar munnen för att svara, men avbryts av Ogge som lägger en hand på hennes axel. Dom kollar på varandra, Ogge ger henne en menande blick.

"Äh Felix var inte så tråkig nu. Är du trött kanske?" Frågar Omar och släpper Vanessa, istället lägger han båda sina armar runt Felix och lutar huvudet mot hans axel.

Jag skrattar, fan vad jag älskar Omar. Han är verkligen den killen som får alla glada.

Felix ler.

"Ja jag är trött" säger han och stänger ögonen. Det där var nog första leendet på Felix ikväll.

"Vi borde sova om vi ska vara pigga till konserten imorgon" säger Ogge, vi alla håller med.

För att ha konsert utan sömn funkar inte och det vet vi, för det har vi varit med om.

•

Så nu ska jag sluta spamma med kapitel på ett tag! Nästa kommer ikväll och sen ska jag försöka uppdatera varje dag! :)