Du är inte den jag trodde - f.s

Kapitel 27

Efter ett tag på rummet så bestämde vi oss för att shoppa, bara jag och Felix. Vi båda är i stort behov av nya kläder och enligt Felix behöver han kepsar. Vilket jag inte förstår mig på då han har typ 643478 stycken redan. Men men, det är hans pengar och inte mina.
Så sagt och gjort går vi nu runt på stan och letar efter affärer som vi kan gå in i.
"Men vi kan gå in där!" Säger jag och pekar mot bik bok efter att Felix har sagt nej till ungefär 16273 andra affärer som jag vill gå in i.
"Men det är ju också en tjej affär" klagar han och lämnar ifrån sig en överdrivet tung suck.
"Men jag följde med flr att shoppa saker åt mig också, inte bara åt dig. Jag tänker gå in där" säger jag bestämt och släpper hans hand.
Stegen styr jag mot affären och struntar i vart Felix går. Han följer antagligen inte med in här.
Dörrarna öppnas av sig själv så jag smiter snabbt in och börjar kolla på alla kläder. Eller inte alla, jag går direkt till hörnan där min klädstil finns. Jag är inte tjejen som bär klänningar och söta toppar, jag gillar med den "coola stilen" som Felix har sagt.
Jag lyfter upp en tröja, ja ni vet nog redan att det är en magtröja jag håller i.
Två armar slingras runt min midja och en varm kropp känns bakom min. Likaså känns ett par läppar mot min nacke och jag ryser till med fjärilarna som blir galna i min mage.
"Den är fin, prova den" viskar han och ger mig en puss på kinden innan han drar sig undan och ställer sig bredvid mig.
"Du är söt när du rodnar" skrattar han och jag vänder bort huvudet.
Så jag blir alltså så borta när Felix rör mig så att jag inte ens märker att mitt ansikte nästan brinner? Bra där Vanessa.
Jag kollar åt höger, där Felix inte står. Där får jag ögonkontakt med två tjejer, kanske 13-14 år, som står och kollar på oss med stora lgon. Shit, tänk om de såg? Kommer inte Felix få massa problem nu?
Jag kollar åt hans håll men han står bara med ett stort leende och kollar på tjejerna.
Han går fram till dom och de blrjar genast gråta, vad gulligt.
Medan Felix kramar och tar kort med tjejerna så fortsätter jag att kolla vidare på kläder, med tröjan i handen som Felix tycker är fin.
"Vem är hon?" Här jag en av tjejerna säga.
Jag stelnar till men låssas inte höra, även om mina öron har blivit längre och sitter nu framför Felix mun. Nej kanske inte riktigt så men typ.
"Det där är Vanessa" säger Felix glatt.
"Ãr det din flickvän?"
Än en gång stelnar jag till samtidigt som en besvikelse lägger sig över mig då jag vet att han kommer säga att vi bara är vänner.
Men hans svar förvånar mig.
"Aa det är min flickvän, men jag vet inte om jag är hennes pojkvän" skrattar han och jag skiner upp i ett stort leende. Just nu vill jag bara springa fram till honom och kyssa livet ur han. Nej det skulle vara tragiskt om han dog av det och rubrikerna i tidningarna skulle väl vara "Felix Sandman från The Fooo dog, av att en tjej kysste honom tills han inte kunna andas mer"
Men jag är glad. Felix vågar äntligen erkänna sina känslor för mig och när han till och med säger så till sina fans så måste det väl vara äkta?