Du är inte den jag trodde - f.s

Kapitel 52

Felix nickar tungt och sväljer hårt, vänder bort blicken för att stirra ut genom fönstret istället för att kolla på mig. Att han egentligen inte vill berätta syns klart och tydligt. Men jag vill veta och det har jag rätten till också.

"Kan vi äta upp först och ta det i bussen sen?" Frågar han och möter min blick igen. "Jag vill inte riskera att någon hör oss" lägger han till.

Jag nickar och ler svagt.

•Felix perspektiv•

Sakta stänger jag igen dörren till bussen och går bak till sängarna där Vanessa har placerat sig. I sin säng såklart som är mycket krångligare att krypa in i men den är mycket mysigare och större. Osmidigt kryper jag in med en skrattandes Vanessa framför mig.

"Men åh håll tyst du, bara för att du är liten och smidig och inte jag" säger jag och räcker ut tungan mot henne.

Hon skrattar mer och sätter sig upp i hörnet. Jag sätter mig tillslut bredvid och pustar ut. Detta var rena rama träningspasset för mig.

"Du kanske borde träna din konditon" flinar Vanessa och petar till mig i sidan av magen så att jag tjuter till som en liten tjej.

Hon skrattar då ännu mer men tystnar när jag ger henne en lekfull blick med tankarna om att ge tillbaka. Fast ännu mer.

"Felix nej förlåt du har en jättebra kondition" säger hon och kollar på mig med valpögon, försöker vara söt så att jag inte ska göra något.

"Du ser ut som en uppblåst padda nu" säger jag med ett retsamt flin och lutar mig mot väggen så att vi sitter mittemot varandra. Fötterna sätter jag upp mot väggen precis bredvid hennes axlar så att hon har ryggen mellan mina fötter.

"Mm tack du liknar en flodhäst som har sprungit tre meter men ramlar ihop för att din kondition är så dålig"

Jag höjer på ögonbrynen och lutar mig framåt.

"Då är du min trogna elefant som får bära mig och ta hand om mig" säger jag.

"Mmmmm, kan min sjuka flodhäst berätta det han skulle berätta nu då?" Frågar hon och lägger upp sin fot mot mitt bröst och puttar bak mig mot väggen igen. Sedan lägger hon den över min höft så att hennes ben är på varsin sida om mitt vänstra ben.

(Lyssna gärna på The Reason - Hoobastank här! Om den tar slut innan kapitlet så lyssna om den!) NI MÅSTE OK DEN FINNS PÅ SPOTIFY <3

"Okej. Vi killar blev ju kända för lite mer än två år sen. Hela sommaren gick och allt var underbart. Men till hösten, i september någon gång dök Johnny upp på en fest som vi var på. Han började prata med mig och var sjukt schyst från början. Men kvällen var fortfarande lång. Alkoholen tog över och han blev allt mer aggressiv. Hemligheter om att han följt mig enda sen start av mitt kändisskap kom fram. Han hade hatat mig från första dag vilket jag antar var avundsjuka. Han blev bara arg så fort jag öppnade munnen och tillslut slog han ner mig. Jag fick åka till sjukhus, full och sönderslagen. Mina föräldrar blev såklart sjukt sura eftersom jag festat och blivit full. De gav mig utegångsförbud i två veckor. Under dom två veckorna rullade det in sms dagligen från Johnny, det var inga snälla sms men jag struntade i dom, även fast ilskan kokade i mig. När jag tillslut fick slut på mitt straff så drog jag såklart på en ny fest på en gång. Johnny var där han också, med sin flickvän. Sara hette hon. Dum som jag var såg jag min chans till att hämnas på honom då, så jag fick Sara att bli otroligt full, sedan tog jag upp henne på ett rum och gjorde en del saker som var långt över det jag tänkt på, jag tänkte bara låssas att vi gjorde det där men det hände på riktigt. Johnny fick reda på det och blev då helt galen, för Sara blev kär i mig och gjorde slut med Johnny. Jag och Sara började dejta, vi blev tillsammans efter ett tag. Jag älskade henne verkligen då men sen.." Jag avbryter mig själv och kollar bort från Vanessa. Jag har kommit över Sara för länge sen. Men det är så jobbigt att prata om. Då hon betydde allt för mig.