Du är inte den jag trodde - f.s

Kapitel 58

•Vanessas perspektiv•

"Vad sa dom till dig?" Frågar Felix efter en lång tystnad och jag suckar.

"Jag kan inte berätta, snälla, kan du förstå det?" Säger jag och en tung suck lämnar hans mun.

"Men lova då att det inte var något farligt eller vad man ska säga?"

"Så länge jag inte berättar är allt lugnt"

Lögn.

Inget känns lugnt nu, inget alls. Men berättar jag så blir allt bara värre.

Nu ligger vi i bussen igen, fast längst fram vid sofforna. Vi har bäddat ut hela så att det är som en jättestor säng nu. Eftersom det blir alldeles för krångligt för mig att ta mig in och ut ur min säng med mitt ben och Felix ville sova med mig så blev det såhär. Annars var det sagt att jag och Ogge skulle byta plats men då skulle det bli trångt om Felix skulle ligga där. Så istället krånglade han till det på det här sättet.

Benet mitt fick sys och sen läggas om. Än finns bedövningen kvar men smärtan lär komma när jag vaknar. Jag måste även ha benet i högläge så att sova på rygg är något jag måste göra de kommande nätterna.

"Men jag tänker sova nu innan smärtan kommer. Godnatt" säger jag och Felix nickar.

"Gör det, väck mig om det blir något. Godnatt hjärtat" säger han och ger mig en mjuk puss på min mungipa. Jag ler och nickar.

Felix som ligger på sin högra sida drar mig närmare till sig och lägger huvudet mot min axel. Han pussar mig på nyckelbenet tre gånger och jag fnissar.

"Sov gott" viskar han med sin charmiga röst, gör till den lite extra så att den blir sådär gulligt charmig.

"Du med" viskar jag tillbaka och vänder mitt huvud neråt för att ge han en lätt puss på huvudet.

•

"Nej. Mm. Aa. Kanske. Mm. Hejdå" Felix mumlar några ord surt med ganska långa pauser emellan. Jag sneglar upp på honom och ser att han drar bort telefonen från örat. Han suckar tungt och kollar ner på mig. När hans ögon möter mina sprids ett stort leende på hans läppar och det smitas av på mig.

"Morning honeeeeey" säger han och böjer sig ner över mig.

"Godmorgon babe" flinar jag innan han placerar sina läppar mot mina. Han drar sakta undan och placerar sina blöta läppar mot min nässpets innan han sätter sig upp igen.

"Kan du ge mig tabletter?" Frågar jag och han kollar ner mot mitt ben.

Precis som Sara sa så gör det mycket ondare idag. Det dunkar otroligt mycket och bättre lär det inte bli om jag ställer mig upp och låter allt blod rinna ner i smalbenet.

"Absolut" säger han och hoppar upp ur sängen.

Under tiden han fixar fram smärtstillande tar jag upp min telefon och rynkar pannan när jag ser att klockan bara är strax efter sju på morgonen. Vad gör vi ens vaken såhär tidigt?

Jag suckar och låser upp den. Ett skratt lämnar mina mun när jag ser min nya bakgrund, som jag inte har valt. Det är en selfie på Felix, underifrån. Han gör dubbelhaka och duckface samtidigt och synen är inte vacker må jag säga.

"Vad ful du är" säger jag när han sätter sig bredvid mig igen.

Han flinar och tar min telefon ur händerna på mig.

"I woke up like this" sjunger han och sätter ena handen under hakan, fladdrar med ögonbrynen och gör duckface.

Jag skrattar igen och tar emot tabletterna samt vattenflaskan som han hämtat.

"Jag tog den imorse när du sov"

Jag sätter mig halvt upp och lägger tabletterna på tungan, sväljer ner med vattnet och grimaserar. Att ta sånna här små tabletter är något jag aldrig har gillat.

Jag tar tillbaka min telefon och lägger mig tillrätta igen. Med Felix blick som bränner på mig öppnar jag Twitter appen och bläddrar igenom min timeline.

En notis om att Felix har Twittrat kommer upp och jag klickar nyfiket på den. En bild, med ett blått hjärta till. En bild på mig och Felix. Där jag skrattar och han håller om mig bakifrån och ler med tänderna. Jag ler och retweetar den efter att ha sparat den till mitt kamera album.

Felix kollar på mig med ett leende och lägger sig återigen med ansiktet över mitt ansikte.

"När togs den bilden?" Frågar jag och kollar upp i hans underbara ögon.

"Igår"

Han lutar sig längre ner så att våra läppar borstar mot varandra.

"Om du är villig till detta så kan vi gå ut med vårt förhållande, visa oss bland folk som ett par och lägga ut gulliga eller fula bilder på sociala medier" skrattar han och ger mig en lätt puss.

"Jag är villig till det, det spelar ingen roll vad som händer i framtiden Felix. Jag är lycklig nu" säger jag.

"Och jag vill visa upp dig för alla som min flickvän"

Jag ler och lägger mina händer bakom hans nacke, trycker han närmare så att vi möts i en perfekt kyss.

Min flickvän och din pojkvän är orden jag aldrig kommer tröttna på att höra av honom. Jag älskar det så mycket, nästan så att jag skulle kunna spela in det och ha det som ringsignal och sms signal. Fast det vore väl konstigt.

"Men hädan efter får du inte vara ute ensam, okej?" Säger Felix och drar bak sitt ansikte.

Jag himlar med ögonen och tar bort mina händer från hans nacke. Istället leker jag lätt med hans halskedja.

"Jaa pappa"

Han skrattar och sätter sig upp igen.

Jag ler och kollar på hans rygg. Det är sjukt hur kär jag är i den här killen.

-

Dåligt, tråkigt, segt och blä