Den utvalde

83.

Det långa svarta håret fladdrade i vinden och det piskade som en tjock mörk mantel bakom honom. Handen som sträcktes ut mot mig hade långa välvårdade naglar målade i mörkblått och även hans hud skiftade i en mörkblå ton. Men det mest utmärkande hos mannen var hans skimrande safir blå ögon.

"Ge mig din hand."
Jag tog spjärn med benen och sträckte mig upp med all min kraft för att nå handen ovanför klippkanten.
Jag hade klättrat i timmar och mina muskler värkte av ansträngningen.
Plötsligt kände jag en stark hand som tog tag om min handled och drog mig upp på fast mark.

"Välkommen Trian'na"
Jag andades tungt och såg storögt på mannen framför mig, om han nu var en man, för jag hade aldrig sett någon som honom förut.
Han var mer än ett huvud längre än mig, hans kropp var annorlunda på något vis, med axlar som var bredare än hos de flesta män jag träffat men midjan var smal. Hans armar såg en aning längre ut än vad de borde vara då hans fingrar var slanka och prydda med de långa vassa naglarna. Det slog mig att han hade bar överkropp och var endast klädd i ett långt tyg som var fäst runt midjan trots att vinden ven och det var iskallt där uppe på berget.
"Så du är Sfir?"
Han nickade kort "kom, du måste vara hungrig"
Så ledde han mig mot en grottmynning som öppnade sig i bergväggen, utan att säga något mer.

Så, han bodde i en grotta, tänkte jag och såg mig omkring. Men jag hade fel, tunneln som ledde oss djupt in i berget var så mycket mer än en grotta. Vi gick länge längs de iskalla bergväggarna som var prydda med facklor som visade vägen i det bläcksvarta mörkret.

"Så du är min lärare?"
"Ja."
"Och du kan magi?"
"Kan?" Han sneglade bakåt på mig med ett roat uttryck i ansiktet. "Jag består av magi."
"Åh, ehm.. okej."
Han skrattade till "du får snart veta mer."

Jag suckade trött, lite mat och vila var vad jag behövde och jag drog fötterna efter mig.
Vi gick länge i mörkret och jag började undra vart vi var påväg, jag skulle precis fråga när jag äntligen kunde se ljus i änden av tunneln, och snart klev vi ut i en stor sal.
Jag flämtade till och såg mig storögt omkring. Salens väggar var prydda med målningar av drakar i olika färg och storlekar. Taket sträckte sig säkert femtio meter upp och i mitten kunde jag se den blå himlen utanför. Öppningen var kantad av guld mönster som visade de fyra elementen runt hålet och målningen snirklade sig ner mot en avsats där de slutade vid stora gluggar i väggen som såg ut som portar.

"Välkommen till Mar'tokk, drakarnas boning."
Jag ryckte till av hans ord och studerade honom uppifrån och ner.
"Så du är..?"
"Ja."
"Men varför..."
"Ser jag ut som en människa?" Muttrade han irriterat "för att inte skrämma ihjäl dig såklart."
"Så du kan byta form?"
"Du är smartare än du ser ut." Flinade han men det vassa tonläget var allt annat än skämtsamt.
"Kom, jag ska visa dig ditt rum."

Sfir ledde mig bort mot en trappa och upp mot avsatsen där portarna låg på rad längs hela kupolen.
"Vart är alla andra?"
Han stannade plötsligt och suckade djupt "Vilka andra?"
"... så... du bor själv här?"
Han pekade på en dörr "Vila dig och ät, jag berättar allt sen."
Och så lämnade han mig ensam.

Förvirrad av hans bryska mottagande drog jag undan tyget som hängde för öppningen och klev in i rummet.
Där inne var det kalla stengolvet prytt med tjocka röda mattor och kuddar, även väggarna var klädda med tyg i rött, grönt och skimrande guld. Där inne fanns ett runt lågt bord dukat med silvertallrikar som var fulla av frukt, bröd och grillat kött. Runt bordet fanns flera sittpuffar utspridda men jag beslöt mig för att undersöka rummet innan jag åt. Längst in fanns en stor säng med en skir sänghimmel som bredde ut sig över den. Sängen var full med kuddar och filtar och i taket hängde vackra lyktor i koppar som lyste upp det luxuösa rummet.