Words f.s

87 - "Förbered lunchen."

Måndag 18/3-19

Jag blir precis som de senaste tre dagarna liggande vaken hela natten. I fredags fick Iris plötsligt feber och skriker oavbrutet. Felix började för första gången förstå att det kanske inte kommer bli så lätt som han tänkt sig. Mitt huvud är överstressat och jag känner mig ständigt trött. Under gårdagen var jag hemma hos Niilo medan Felix fick stanna hemma själv med Iris. På kvällen kom jag dock hem till ett äntligen tyst hem. Så fort jag skulle gå och lägga mig för att vara utvilad till dagens skoldag och nationella prov så började hon dock skrika.

"Jag är ledsen att jag förstörde ytterligare en natt för dig. Är det inte bäst om du hittar någon annan du kan sova hos tills hon blir frisk igen. Jag känner mig så elak som håller dig vaken nu när du är som mest stressad i skolan." Felix ser på mig över frukostbordet. Äntligen har hon somnat och vi kan äta frukost i lugn och ro.

"Jo, jag har funderat på det, jag pratade med Niilo igår men han sa att det inte gick. Han har inte plats." Jag ser irriterat på Felix. Han ser sorgset på mig och suckar. "Felix jag orkar inte mer. Jag kan inte sitta och må dåligt hela dagarna bara för att jag inte kan sova. Det gick bra i början, det gjorde det. Men nu går det inte igen. Jag behöver lite space. Du bryr dig knappt om mig längre. Jag känner mig ensam, hon tar upp all din tid. Jag vill inte vara ditt andrahandsval nu när jag ska få barn när som helst typ. Jag orkar inte." Hans ögon blir mörkare och jag lutar mig bakåt i stolen igen.

"Jag är alltid otillräcklig för dig, jag kan aldrig göra någonting för att du ska må bra. Du kan dra härifrån, du behöver inte komma tillbaka för det här funkar fan inte. Jag är världens sämsta pojkvän. Det är bäst att du bara drar. Nu på en gång, du får lösa det där själv." Han reser sig hastigt upp från stolen och detsamma gör jag. Trots att han redan är påväg ut ur rummet så hinner jag före honom. Jag går in i sovrummet och river ut kläder så jag klarar mig ett tag. Jag tar min skolväska och trycker ner alla mina skolsaker innan jag tar en annan väska och trycker ner kläderna. Jag skyndar mig ut i hallen och drar på mig min vårjacka och skor innan jag går ut. På trappan står Felix och röker, han som sagt att han skulle sluta så fort Iris kom. Jag skyndar mig nerför trappan och vidare på vägen bort mot busstationen, utan protester från honom. Han är verkligen dum, han och hans humörsvängningar gör mig bara arg.

Det dröjer inte mer än någon minut innan bussen stannar in framför mig och jag hoppar på. Så fort jag sitter där börjar jag skrolla igenom mina kontakter för att se vilka som har eget boende.

Oscar.
Emil.
Saga.
Maja.
Malte.
Milton.

Fler är det inte jag kan fråga. Snabbt skickar jag iväg ett meddelande till Oscar.

"Felix slängde visst ut mig nyss, kan jag bo hos dig ett tag?"

"Asså nej Tilja, ni kan inte bråka nu. Du skulle jättegärna få men jag tror inte det är så smart, antagligen kommer Felix börja droppa in här lite oanmält ibland. Försök hitta någon annan, annars får du säga till så får du komma hit."

"Ok."

Ok är inte ett ord jag brukar använda om jag inte är sur eller irriterad. Men just nu kände jag bara att det var vad Oscar förtjänade.

Emil är nästa.

"Kan jag bo hos dig ett tag, bara några dagar?"

"Vad har hänt?❤️"

"Äh, bara lite gräl med Felix igen."

"Aha, ooff, jag kan inte ha inneboende just nu, farsan kommer tillbaka hem från England ikväll och stannar i tio dagar. Jag är ledsen. Skriv om du vill snacka."

"Ja, tack."

Saga.

"Kan jag bo hos dig och Joel ett tag? Jag har lite problem med Felix.❤️"

"Åh, gumman du vet att det inte går. Joel skulle inte svika Felix. :/❤️"

"Nä, jag vet. Tack ändå.❤️"

Samma meddelande skickar jag till Maja som svarar ungefär likadant. Malte blir nästa.

"Malte snälla, du är en ängel om jag kan bo hos dig ett tag."

"Men Tilja, du vet vad Kim skulle säga, dessutom bor jag ju med Nicke. Det skulle bli trångt. Vad har hänt med dig och Felix?"

"Vi kan ta det en annan gång, tack ändå."

Okej, sista är Milton, vad skulle Felix säga om.. Nej, Felix har ingenting med saken att göra.

"Milton, du är den sista jag kan fråga. Felix slängde ut mig hemifrån, kan jag bo hos dig ett tag? Bara ett par dagar. Jag vet att du har ett gästrum."

"Självklart gumman. Jag är hemma, det är bara att komma när du vill."

"Tack, jag kommer efter mitt prov, är väl klar runt tolv kanske. Förbered lunchen."

"Ok."

Typiskt Milton. Han använder det oavsett känslor han känner. Om han ens känner några känslor.