Onsdag 27/12-17
"Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva uti hundrade år. Ja visst ska hon leva, ja visst ska hon leva, ja visst ska hon leva uti hundrade år." Försiktigt öppnar jag ögonen då jag hör Felix underbara röst sjunga för mig på min födelsedag. Bredvid mig står han nu med en bricka i händerna och ett stort leende på läpparna. "Grattis på födelsedagen Tilja." Säger han och ställer ner brickan på nattduksbordet bredvid sängen. Själv sätter han sig ner bredvid mig och smeker mig över kinden.
"Tack Felix." Säger jag tyst. Jag har fortfarande inte riktigt släppt det som hände hos läkaren igår. Felix som tycker att vi har jättemycket problem i vårt förhållande trots att jag inte ser vad problemet är. Jag tycker att vi berättar för varandra ifall någonting stör den andra. Men han har tydligen någonting som han hellre berättar om inför en terapeut än bara för mig.
"Här har du din present." Säger han och tar tag i ett guldigt paket från brickan. Han lägger det på min mage och jag sätter mig försiktigt upp i sängen. Försiktigt tar jag tag i paketet och skalar av pappret som sitter runt en vit ask. Då jag öppnar asken så möts jag av en silvrig klocka.
"Tack Felix." Säger jag igen och plockar upp den lilla kudden så jag kan få tag i klockan. "Den är jättefin."
"Jag har kvittot kvar men jag förklarade att du är gravid och kanske inte kan komma och ändra den ifall den är för stor. Hon sa att vi kan komma när du är dig själv igen." Säger han. Jag nickar lätt och studerar den silvriga klockan med små diamanter i. Den är egentligen ganska simpel trots att det syns att den har kostat en del. "Jag vet inte om du har några planer för idag. Men jag stannar gärna hemma och bara är med dig."
"Jag har bjudit hit Niilo och Jakko till klockan tre." Säger jag och tar tag i hans hand för att se vad klockan är. "Men vi har fyra timmar."
"Vad vill du göra då?" Frågar han och lägger sig halvt över mig och pressar sina läppar mot mina. "Vill du ligga? Birthdaysex?"
"Alltså förlåt." Säger jag lågt då känslorna över att behöva säga nej tar över. "Jag vill, men jag mår inte bra. Bebisen strejkar."
"Det är alltid den som förstör. När ska vi få ta igen de här månaderna då?" Suckar han och sätter sig upp igen.
"Felix, du sa ju att sex inte betyder någonting bara du får vara med mig." Säger jag tyst. Han suckar och ser på mig innan han drar sina fingertoppar över min kind.
"Sex spelar ingen roll bara jag har dig. Men det är alltid en bonus." Säger han. Jag suckar och tittar på brickan som han tagit med sin in hit. Ett glas med oboy och en liten smörgås ligger på den. Han har inte ansträngt sig särskilt mycket. Men han känner väl också det stela mellan oss från igår.
"Så fort den här är ute så ska jag försöka gottgöra dig så gott jag kan." Säger jag och klappar mig på magen. Han nickar lätt och klättrar över mig för att lägga sig bredvid mig i sängen.
"Förlåt för att jag inte gjorde mer frukost än så där. Det finns knappt någon mat i våra skåp och jag vill inte lämna dig ensam här för att gå och handla." Säger han. Jag nickar lätt. I vanliga fall får jag inte ens frukost på sängen på min födelsedag. Idag är lite speciellt igenom att det är Felix som försöker visa att han älskar mig. Även om det känns som att han inte gör det speciellt mycket då det alltid blir bråk. Men jag vill inte säga det högt. Jag orkar inte bråka.
"Det är okej." Svarar jag på hans förklaring av frukosten.
"Du, det här med psykologen." Börjar han. Jag ser på honom och nickar lätt. Han tar ett litet andetag innan han drar handen över ansiktet. "Jag ringde i morse. Den femte klockan två får vi komma dit. Alltså det kanske är dumt att jag tar upp det på din födelsedag och så, men jag ville bara att du skulle veta."
"Jag förstår ärligt talat inte ens varför vi ska dit. Jag tyckte vi löste allting innan jul. Vad är det möjligtvis för någonting som du känner att du behöver prata ut om?" Frågar jag. Han rycker på axlarna och vänder blicken till mig.
"Det finns massor av saker som jag behöver få en extra åsikt om." Säger han. Jag skakar på huvudet och vänder bort blicken för att lyfta upp smörgåsen som han gjort till mig.
"Vad är det för saker som du inte kan berätta direkt för mig utan måste prata med en okänd människa om? Du tänker alltså inte ens göra mig medveten om vad vi ska dit och prata om?" Frågar jag. Han suckar och sätter sig upp igen innan han reser sig upp ur sängen.
"Jag ska bara gå och hämta ett glas mjölk." Säger han med en snabb blick på mig innan han lämnar rummet och mig. Tyst sitter jag kvar och smakar på smörgåsen. Varför måste han vara sådan? På min födelsedag också. Varför kan han inte berätta för mig vad det är som stör honom i vårt förhållande. Jag har för tillfället ingenting som stör mig förutom hans eviga hemligheter. Både i den där ligan på hk och om hans åsikter om mig.
YOU ARE READING
Words f.s
FanfictionOrd finns av flera anledningar, i olika former. En av anledningarna är att kunna uttrycka sig så andra förstår. En av anledningarna är att göra andra glada. En av anledningarna är att kunna uttrycka sig när man mår dåligt. Det finns många fler anled...