Words f.s

33 - "Okej, jag ska gå nu."

Söndag 29/10-17

"Hej." Säger jag och ser osäkert på Felix som kommer springande uppför trappan.

"Hej." Andas han ut och pressar sina läppar mot mina. "Vad stod det i brevet, till att börja med."

"Jag har min första kontroll på torsdag." Säger jag. Han ler och pressar sina läppar mot mina igen.

"När? Får jag följa med? Får man se bebisen?" Han ser uppspelt på mig och jag skakar på huvudet.

"Man får inte se bebisen förrän på ultraljudet som är den tjugosjätte december. Det är klockan fem över halv tolv och jag tänker tvinga dig att följa med ifall jag måste det." Säger jag, Han ler och pressar irriterande nog läpparna mot mina igen.

"Du behöver inte tvinga mig, jag följer med ändå." Säger han och gör ett försök att kyssa mig igen. Men jag sätter upp handen framför munnen och ser menande på honom. "Förlåt, men har du känt på dina läppar någon gång? De är som silke." Säger han. Jag ger ifrån mig ett kort skratt innan jag öppnar dörren in till lägenheten och låter Felix följa med in. Försiktigt drar han av sig skorna innan han rätar på sin långa kropp och ser in i lägenheten. Från hallen ser man inte soffan i vardagsrummet. Man ser bara balkongdörren.

"Kom han?" Frågar Niilo innan han kommer ut ur köket. Jag nickar lätt mot honom och han ger sig på ett stelt leende riktat mot Felix. Av Felix besvarande blick att döma så såg han lika väl som jag hur fake Niilos leende var. Han försöker vara okej med det här, men han lyckas inte särskilt bra. "Kom igen, jag kan inte bara vara naturligt glad." Suckar han innan han går in i vardagsrummet med kakburken som han köpte av kakflickan som var och sålde dem någon gång förra veckan.

"Kom." Säger jag och ser på Felix innan jag går igenom hallen och in i vardagsrummet. Jakko vänder sin blick mot oss och rynkar ihop ögonbrynen innan han reser sig upp med Isac fortfarande i sin famn. Långsamt går han över rummet och ställer sig framför oss. Han är ganska exakt lika lång som Felix. Bara någon liten centimeter kortare än honom.

"Hej." Säger Jakko och sträcker fram handen mot Felix som ser tveksamt på den innan han tar tag i den och skakar lätt.

"Hej." Säger han osäkert och sneglar ner på mig innan han vänder in blicken i Jakkos ögon. "Jag är ledsen ifall jag har startat någon sorts drama nu, både för Niilo och dig. Det kanske var omoget av mig att liksom, ni vet. Vara med henne när jag visste att hon är er syster."

"Det har du helt rätt i, Sandman. Det var inte ett av dina smartaste drag. Men låt mig säga att jag inte var särskilt förvånad ändå. Det är ju dig vi pratar om." Säger Jakko och släpper Felix hand. Han ser på mig innan han nickar mot bebisen i hans famn. "Ska du hålla eller?"

"Jag?" Frågar jag. Han nickar och gör sig redo att lägga över Isac i min famn. Jag nickar lätt och sträcker ut mina egna armar för att ta emot honom.

"Du måste ju träna." Säger han innan han ser på Felix. "Och det är ditt fel."

"Jag tyckte du verkade ganska okej med det nyss." Säger Felix förvirrat och ser emellan mig och Jakko.

"Okej med det? Hur ska jag någonsin kunna vara okej med det? Du har knullat min syster utan kondom och gjort henne på smällen." Säger Jakko och slår ut med armarna.

"Jack." Säger Carly menande med sin extrema amerikanska accent.

"Jag antar att du gjorde exakt samma sak när din egen unge skapades." Säger Felix och pekar på Isac. "Jag hörde att du och din flickvän bara träffades tre gånger innan han föddes."

"Du har inte ett skit att göra med hur det gick till." Säger Jakko.

"Och du har inte ett skit att göra med hur jag och Tilja gjorde heller." Säger Felix. Jag ser emellan dem innan jag väljer att lämna Felix sida och i stället gå över till soffan och sätta mig bredvid Carly.

"Vi ska prata lite i köket, du och jag." Säger Jakko och puttar ut Felix ur rummet. Jag suckar och ser på Niilo som sitter med sitt största flin på läpparna. Han är så känslokall.

"I think that boy is kind of cute. Not that kind of boy that goes around doing the things that you two do." Säger Carly och tittar på Niilo. Hans flin försvinner och han ser dödsallvarligt på henne.

"Så jag är inte söt? Inte Jakko heller?" Frågar han. Carly skrattar till och skakar på huvudet.

"Jack is hot. You are... Childish." Säger hon. Niilo ser surt på henne innan han tar en kaka ur burken på golvet.

"Jag ligger inte med andra." Hör jag Felix röst säga från köket. Jag suckar och ser menande på Niilo som bara flinar mot mig innan han reser sig upp.

"Okej, jag ska gå och lösa det här för din skull." Säger han innan han lämnar vardagsrummet.

"Do you like that Felix-guy?" Frågar Carly. Jag nickar och tittar ner på Isac. Snart har jag ett eget litet barn liggande i min famn. Ett barn som jag kan kalla mitt eget och uppfostra som jag vill. "He isn't like he was the last time we met, huh?"

"Nej. Han är helt annorlunda nu, han har förändrats ofattbart mycket." Säger jag och tittar mot dörröppningen där Jakko kommer in med en irriterad blick. Efter honom kommer Niilo med samma gamla flin och efter honom kommer Felix med en ängslig blick. Jag räcker Isac till Carly innan jag reser mig upp och pressar mig emellan mina bröder. Jag tar tag i Felix hand och han drar långsamt in mig i sin famn. Så fort han släpper så ser jag upp i hans ögon. Den ängsliga blicken ändras till den gamla vanliga säkra blicken. Han böjer sig ner och pressar sina läppar mot mina. Jag kysser honom tillbaka i några sekunder innan vi drar ifrån och han ser bakom mig. Jag tittar bak på de sex blickarna som är riktade mot oss.

"Okej, jag ska gå nu. Kom till mig vid fyra imorgon då." Säger Felix. Jag vänder blicken till honom igen och han ger mig två snabba kyssar innan han släpper min hand och backar ut genom dörröppningen. "Jag älskar dig." Säger han innan han går igenom hallen och ut genom ytterdörren. Han sa precis att han älskar mig inför mina bröder.

-

Carly Miner - Carly Miner.

-

23 december 2014 (JULAFTON IMORGON)