Just A Game

Kapitel 3

"Hej" svarade jag. "Så vart ska du?" Frågade han när jag satte mig. Han var så snygg, det var omöjligt att ta blicken från honom. "Bara hem" sa jag "Dudå?" "Bara till en polare" svarade han. Jag nickade till svar. Det blev tyst, en pinsam tystnad. Jag ville få igång pratet igen, men jag kom inte på något vettigt att säga. Jag blev nervös. Jag försökte komma på vad som helst. Jag fattade inte hur han kunde sitta helt oberört utan att säga något. Jag måste se ut som nån jävla svettapa. Tystnaden bröts av av min sms-signal. Danne hade smsat 'Vad ville du?'. Ingen smiley eller något. Han brukade ofta bomba med smileysar. Jag suckade.

"Killproblem?" Frågade han och jag märkte att han sneglade över skärmen.

"Typ" sa jag med en axelryckning. "Aha, jag har också varit där" sa han med förståelse. "Är du ihop med någon?" Frågade jag. Han log. "Nej, jag har inte inte hittat nån som passar mig ännu." "Dudå?" Frågade han. "Nej" sa jag försökte få fram ett leende. "Det är svårt att tro" sa han log gulligt. Jag skrattade. "Du måste ha varit med många så som du ser ut" sa jag och blinkade. Han gjorde en funderarmin men avbröt sig själv när han log brett och såg ner. Det verkade vara ett pinsamt ämne för honom. "Själv då?" Frågade han. Jag hade varit med den ena och den andra men aldrig haft något så seriöst som med Danne. Han väntade på svar. Jag gjorde samma funderarmin som han. "Privat" svarade jag.

Bussen stannade vid den hållplats jag skulle gå av på. När reste mig stod han också upp. "Ska du av här?" Frågade jag. "Ja, min kompis bor nära här" sa han. När vi gick av bussen samtidigt tyckte jag mig se en kamerablixt från någon passagerare. Jag tänkte att det måste vara en inbillning. "Tja" sa han när vi klev av bussen till en kille i vita sneakers. "Det var han jag skulle till" sa han som förklaring. Killen nickade åt mig till en hälsning. Jag granskade honom. Killen var snygg, men inte inärheten till lika snygg som han.

"Ska vi dra?" De började snacka. Jag funderade på att diskret vända mig om och gå hem. Och det gjorde jag. När jag gått ca hundra meter, vände jag mig om för att se om det saknade mig. Men de var inte kvar.

När jag kom hem slängde jag mig på sängen, tog upp min mobil och såg på smset Danne skickade. Jag stirrade på det. Och ju mer jag såg på desto rödare blev mina ögon. Jag raderade Han som kontakt. Sedan vände jag mig om mot kudden och storgrät.

Jag vaknade av att mobilen ringde. Jag trevade efter mobilen med slutna ögon. När jag kände den på golvet tryckte jag på grön knapp. "D/n?" Det var Dianas röst. "Mm.." Mumlade jag fram. "Hallå vart är du? Du fick frånvaro från NO". Jag sneglade på klockan. 10:14. Det tog ett tag för min hjärna att registrera siffrorna innan jag flög upp ur sängen. Jag rykte åt mig jackan och skorna, sprang in på toan, borstade tänderna snabbt och tvättade hastigt av ansiktet som var fullt av rester från mascara. Jag drog på mig skorna och for till skolan.

I skolan möttes jag av en helt ny Diana. "Hej, jag har köpt en grej till Julia" sa hon. "Vad har du på dig?" Sa jag och kollade på henne från topp till tå. Hon hade sina vanliga kläder men dock den djupaste urringningen på en magtröja, kolsvarta ögon och hennes hår var lockat till stora vågor med mycket volym.

"Har du börjat strippa" sa jag med ironi. Hon himlade med ögonen. "Eller har en viss kille kommenterat ditt utseende?" Fortsatte jag. Jag såg att hon reagerade på det sista. "Lägg av" sa hon.

Jag tystnade och vi gick på nästa lektion.

Under hela skoldagen hade Diana killarnas blickar efter sig. Hon hann bli den sexigaste av skolans tjejer bara på förmiddagen. Jag var orolig för henne. Diana tog till sig nästan alla elaka kommentarer hon fick från folk. Och så fort hon fick reda på vad folk tyckte illa om henne gjorde hon allt för att bättra sig.

Men som denna dag såg ut skulle hon inte få något annat än positiva saker att lägga på minnet.

Utanför matsalen stod Simon. "Tja!" Sa han. Jag gick fram till honom. "Var är Danne?" Frågade jag. "Vet inte" sa han. "Inte här iallafall". "Har du pratat med honom?" Frågade han. Jag skakade på huvudet. "Har du?" Frågade jag. Han öppnade sin jackficka och tog ut ett cigarettpaket och en tändare. Han räckte mig paketet. Jag la upp en hand som nej. Själv tände han en och drog in två djupa bloss innan han svarade. "Jo, han sa nåt om att Sack kommer med spriten imorgon vid 18:00 tiden. Och det är hos Julia" han drog några fler bloss. Det var inte riktigt det svaret jag ville ha men jag sa okej. Jag var precis på väg att gå när han sa "Eyy vad har hänt med Diana?" Sa han och gjorde en intresserad min. "Jag vet inte" sa jag. "Hon är ju nästan sexigare än du ju" sa han och såg på mig med en retsam min. Jag boxa honom ganska hårt men på skoj i armen. "Aj! Sorry okej. Det är omöjligt att någon kan vara snyggare än dig" sa han. Jag log och gick därifrån.

Jag var orolig för Diana. Varje gång något hände var jag alltid den första som fick veta, men nu var hon bara tyst. Jag föreslog att gå på café efter skolan så vi kunde prata. Hon gick motvilligt med på det. Eftersom hon var lite sur efter vad jag sa i morse lät jag henne välja café. Under hela vägen dit var hon frånvarande. När jag försökte prata med henne gav hon korta svar och förblev tyst. På vägen dit mötte vi Julia. Hon sprang fram och kramade Diana på en gång och berömde henne för sin outfit. Hon kramade mig också men inte med samma entusiasm. Hon och Diana pratade ett tag utan mig innan det sa hejdå och Julia försvann.

Innan vi gick in på cafeterian stannade jag. "Du förlåt, självklart ska du få ha vilken stil du vill och jag vill inget annat än att stötta dig i allt du gör" hon svarade inte. Vi gick upp för trappan till cafét. En dag när Diana inte var glad var inte värd att skratta på. Men det som vi mötte i dörren kunde inte få mig till att annat än le. "Haha hej" sa killen jag krockade med och satt med på bussen. "Hej" sa jag och log ännu större. "Hur många gånger ska man behöva stöta på dig" sa han och flinade. Jag skrattade. "Hey vart försvann du vid bussen?" Frågade han. Jag kom på en snabb lögn som dög för tillfället. "Jag hade träning. Var typ försenad" sa jag. "Aha, vad tränar du?" Frågade han. Jag tränade ju inte över huvudtaget och jag kunde inte komma på någon sport jag ens var bra på. "Tennis" sa jag snabbt. Det första som kom upp i mitt huvud. Efteråt kom jag på att jag kunde sagt vad som helst förutom tennis. Jag hade provat det en enda gång och träffade bollen fyra gånger. "Nice" sa han. "Aja, måste dra" han log ett av sina fina leenden och försvann. Jag upptäckte att Diana inte sagt något alls under hela konversationen. Underligt med tanke på alla andra gånger som hon alltid står i centrum. Det var väl ett undantag. Jag gick in på cafét men Diana stod kvar utanför. Hon stod blixtstilla. Hennes ansikte var stelt. Hon såg ut som om hon sett ett spöke. "Hej, vad är det?" Sa jag och gick fram till henne. Jag la en hand på hennes axel som hon inte ens reagerade på. "Diana?" Jag la båda händerna på hennes axlar och skakade henne lite. "Hallå??" Hon ryckte till. "OMG. OMG. OMG"Var det enda som kom ut ur hennes mun och gjorde så att folk på cafét stirrade. "Vet du VEM det var?!" Sa hon. "Nej?" Sa jag. Hon såg på mig med vild blick "Det var Ogge. Oscar Molander! Som är med i The Fooo Music!!!