Just A Game

Kapitel 38

Felix reste sig ur soffan "Är det bara jag som är jääävligt hungrig? Tänker iallafall beställa pizza". Han försvann ut genom dörren och upp till övervåningen. Diana och jag satte oss soffan. Efter att Felix sagt det kunde jag min hjärna inte tänka på något annat än mat för jag hade ju inte ätit något på hela dagen. Mina tankar avbröts när jag såg ner på soffbordet och fick se skotten till en pistol som Felix lämnat kvar. Oscar och Ogge såg hur jag glodde på dem och utbytte en misstänksam blick. Jag tog upp ett och granskade det i handen. Jag hade aldrig förut hållit i något tillbehör till ett skjutvapen. Eller jo, jag hade prövat på bågskytte men för mig var det läskigt att bara hålla i en pil. Tänk om jag råkade svinga den och träffa någons öga? "Vad är det här?" Frågade jag och vände och vred på den. "Patroner till en pistol" sa Oscar. "Varför tog Felix fram dessa?" Frågade jag då. Ogge suckade "Därför att det där är Omars specialpatroner." Jag rynkade ögonbrynen och då visade Wille tecken åt mig att vända på den. När jag gjorde det fick jag se ett slags märke på sidan. Det var tydligt hemmagjort och en röd cirkel med ett svart kryss bredde ut sig på stället. "Omar märker alltid alla laddbara ting till sina pistoler. Han påstår att han siktar och träffar bättre då." Sa Oscar. Jag tog då upp en annan. Man kunde svagt se att märkningarna var olika. Han måste ha varit mycket noggrann. Wille skrattade lite "Ja, det var ett jävligt tjat om den där märkningen förut varje gång vi skulle iväg nånstans." Wille hade sagt det där som ett litet skämt på sidan av men jag tog det på fullaste allvar och tänkte noga efter. Omar hade alltså varit aktiv med vapen förut och inte bara nu. "Varför tog Felix fram de här då?" Frågade jag. Det var Ogge som sa det "För vi upptäckte just att Omar tagit med sig nästan hela förrådet med färdiggjorda patroner innan han for. Plus att utrustning som skottväst, bälte och vapen är försvunna från vårt förråd." Jag spärrade upp ögonen. "Vänta, tror ni på fullaste allvar att Omar har... Gått över?" Frågade Diana. Oscar ryckte på axlarna. "Det skulle inte förvåna oss. Han och Felix har varit fiender sedan långt tillbaka och han skulle säkert ta chansen att hämnas på Felix om läget så fanns. Dessutom har nog Manny inget emot att ha Omar på sin sida." Då var jag bara tvungen att fråga det jag undrat ett tag "Vad har de två så emot varandra?" Jag bara väntade på att någon skulle säga ordet 'storytime' men det tycktes inte vara något att berätta. "Felix och Omar har bråkat länge om allt och inget. De är oense om precis allt, vilket leder till nya diskussioner och fajter." Fortsatte han. Diana rynkade pannan "Så vadå? Är det som förut, en tjej som de bråkar om?" Hon fick en rejäl fnysning tillbaka av Ogge. "Det handlar om större grejer än tjejer. Makt. Vem som ger och vem som tar order."

Medan jag tänkte på det han sa kom Diana med en fråga jag aldrig ens kunde kommit på själv. "Men hur klarar ni er utan Omar? Jag menar, ni är ju the Fooo? Håller ni inte alltid ihop?" Ogge och Oscar växlade en snabb blick emellan sig och såg sedan neråt i mobilerna. "Er manager, borde inte han också hålla ihop er?" Fortsatte Diana men inget annat än en underlig tystnad kom från killarna. "De bluffar." Sa Wille medan han fick en sträng blick av Ogge. "De fakear inför Daff och varenda jävel som har med the Fooo att göra." Fortsatte han. Medan Oscar och Ogge var upptagna med att bitchblicka och morra mot Wille, kunde bara jag undra: hur? Hur lyckas man med något sådant, att vara bffs i ett sammanhang och plötsligt en liga i ett annat? "Var är ert crew nu?" Fortsatte Diana. Ogge svarade inte och Oscar ryckte på axlarna. Wille bara skrattade "De är utomlands på nån affärsresa med jobbet". Jag och Diana nickade lite sakta. Varför var det så viktigt för dem att inte prata om det? Varför snackade de helst inte om nånting och varför berättade de aldrig hela sanningen så fort det blev 'storytime'? Jag hade egentligen fler frågor att bomba med eftersom Wille tycktes ha svar på allt men just då plingade dörrklockan på övervåningen och maten var här. Killarna reste sig segt men ändå raskt ur soffan. "Äntligen" sa Ogge och försvann uppför trappan. Diana och jag kom på ett hörn efter. Piazzans doft kändes redan i hallen på nedervåningen och stressade på våra steg till övervåningen. Vi hann precis se hur Felix betalade pizzabudet och utbytte en schysst nickning innan dörren small igen och Felix höjde upp kartongerna i luften följt av en tjutande busvissling. "Vilken film blir det till då?" Frågade Oscar exalterat och kom ut från köket med två packar öl i händerna. "Vad är det för pizza?" Frågade Diana med avsmak som noga studerat lukten. "Jag visste det. Du är vegetarian, eller hur?" Sa Felix med samma tonart tillbaka. Hon skakade direkt på huvudet och ett brett flin bredde ut sig på Felix läppar "Diana bestämmer film!" Vi slog oss ner framför TV:n i soffan i vardagsrummet med käket på bordet. Oscar och Diana satt på golvet framför TV:n och tjivades om vilken film det skulle bli. "Den nya versionen av 'Romeo & Julia'!" Överröstade Diana och ryckte åt sig fjärrkontrollen. "Amen vafan!" Stönade Oscar. "Inte nå jävla kärleksskit! Kom igen, lite action!" Diana suckade motvilligt och letade istället fram 'The Vampire Diaries'. Ungefär Samma kommentar från Oscar upprepades då. "Vadå då? Vampyrer! Det är ju action!" Protesterade Diana. "Är inte det en serie?" Sa Ogge. Motvilligt nickade Diana. "Då får det va. Följer inte den" fortsatte han. "Vi behöver bara se några avsnitt då?" Sa Diana men Oscar hade redan brottat omkull henne så han låg på henne, fortfarande kämpandes efter beslaget om fjärrkontrollen. Jag såg hur Wille var på väg att resa sig ur soffan och knöt näven mot armstödet. Felix räddade den galna situationen som var blandad mellan Dianas skrattattacker, ett slående ljud mot golvet som jag tror var den överlevande, stöttåliga fjärrkontrollen och Oscars svordomar. "Men ta typ Titanic om det ska ett sånt jävla tjat!" Jag såg att han flinade lite för Oscar låg bokstavligen över Diana med händerna på varsin sida om henne. De reste på sig. Diana såg rätt nöjd ut och Oscar måttligt. Vi hyrde den och satte igång den. Jag satt i soffans hörn med Felix vid min sida. Han hade armen om mig och försökte få i mig mer pizza fastän jag hela tiden sa att av var mätt. Hans kommentar var något med 'tjejer..' Men han skrattade ändå. Diana fick hyscha på oss hela tiden eftersom vi bara kommenterade filmens tabbar och imiterade karaktärerna. När tillslut skeppet i slutscenerna sjönk grät Diana. Wille hade försökt dra henne mot sig men då hade hon viftat iväg hans närvaro. Istället hade hennes hand och hela kroppen tagit ett tydligt steg närmare Oscar. Felix arm var fortfarande om mig och han väntade nog samma reaktion från mig som från Diana. Men jag kunde inte riktigt leva mig in i filmens tragedi efter allt garvande. Men jag lutade ändå mitt huvud mot hans axel. Han kysste min panna och kramade om mig. När Jacks och Roses sista kyss utspelade sig i filmen envisades jag med att göra detsamma med Felix. Han lyfte hela tiden retande bort huvudet ända tills jag med båda händerna drog hans huvud till mitt. Han kysste mig oväntat flera i en och lutade sig sedan tillbaka med minen 'nöjd-nu?'.