Just A Game

Kapitel 5

Jag bestämde mig för att åka hem. När jag satt i tunnelbanan väntandes på mitt tåg, kunde min nyfikenhet inte hålla sig. Jag öppnade jackfickan och höll fram Ogges mobil. Den var svart och hade ett blått silikonskal utan tryck. Bara blå. Jag tryckte på lås knappen, drog pilen för att låsa upp. Fuck. Han hade kod.

Under hela vägen hem lyste skärmen då och då av ständiga instagramhändelser och annat, så jag la ner den i fickan. När jag kom hem gjorde jag det vanliga. Checka facebook, twitter, tumblr osv. När ingenting var nytt hade jag ingenting att göra så jag bestämde mig för att plugga inför engelska provet. Jag satte mig på sängen och drog undan håret. Men jag hann knappt öppna boken förrän min mobil ringde. Det var Diana. "Hallå" sa jag. Inget svar. "Hallå?" Upprepade jag. Då hördes snyftningar i andra änden. "Diana?"sa jag . "Kom hit" hulkade hon fram. Jag avbröt samtalet. Jag han knappt ta på mig skorna förrän jag sprang mot tunnelbanan. När jag var på tåget var nästan på väg att gå till lokföraren och säga till han att köra fortare. Jag var så stressad. jag kände på mig att jag visste vad som hänt. När vi var framme och dörrarna öppnades tog jag sats för springa den sista biten och uppför alla de eländiga trapporna som ledde till hennes lägenhet. Jag klarade det efter en ansträngande springning som tog på krafterna. Jag struntade i att knacka utan rykte upp dörren och gick in.

Diana var i sitt rum, sittande på sin säng i bara underkläder. När hon märkte att jag stod i dörröppningen såg hon upp. Hennes svarta smink hade runnit ut över hela ansiktet av tårarna och hennes blonda hår som hon alltid fick så fina komplimanger av, stod åt alla håll och kanter. När hon såg mig grät hon ännu mer. Jag sprang fram och kramade henne hårt. Vi satt så länge. Jag vet inte hur länge men jag började själv gråta när jag såg hennes röda kind och röran i hennes rum hon inte kunde orsakat på egen hand.

Hon satte sig upp och drog undan håret från ansiktet. "Han var så .." sa hon och började snyfta igen. Hon försökte tysta ner det. Jag sa att hon inte behövde prata om det men hon ville. Och så berättade hon om hur Wille och hon skulle träffas hos henne. Och hur de började kyssas som sedan övergick till hångel. Han ville fortsätta och gå ännu längre men Diana sa nej. Hon tyckte det var för tidigt i förhållandet. Då började han tafsa och slita av henne kläderna. Hon fortsatte säga nej, till ingen nytta visade det sig. Han beordrade henne till att göra saker hon inte ställde upp på. När hon vägrade örfilade han henne. Diana var stark, fysiskt. Hon tränade ibland i hennes pappas hemmagym. Hon kämpade emot och lyckades bra till en början, Men Wille var starkare och gjorde det smärtsamt för henne så fort hon försvarade sig. Wille lyckades tillslut få av sig själv kläderna och sära på Dianas ben.

Hon berättade om hur ont det gjorde medan han höll på, hur hon hela tiden vädjade till honom om att sluta och hur hon skrek när han klämde överdrivet hårt på hennes bröst. Hon var säker på att hon skulle få blåmärken. När hon inte trodde att det kunde bli värre tog han fram sin kamera på mobilen. Efteråt tog han snabbt på sig kläderna och försvann innan hon ens hann reagera.

Jag kramade henne hårt och lovade att allt skulle bli bra igen och att Wille skulle få smaka på konsekvens.

Jag erbjöd henne att få sova hos mig men hon skakade på huvudet och sa att det var okej. Hon behövde bara vila. Innan jag gick duschade hon och tog på sig nattkläder. Hon lovade att ringa imorgon bitti. Jag kramade henne en sista gång och vi skildes åt. Jag åkte själv hem funderade på att sova. Jag gick ut i köket och tog ett äpple. Mamma jobbade kväll. Hon skulle snart komma hem såg jag på klockan. Jag gick uppför trappan och tog en dusch. När jag duschade tänkte jag ofta på allt och inget. Annars sjöng jag bara. Ikväll orkade jag inte göra något alls. Jag la allting i håret på samma gång och tvättade bort det snabbt. När jag kom ut från duschen öppnade jag lådan för mina underkläder. Jag hann precis sätta på mig ett par lila trosor och en svart bh när min mobil ringde. Jag orkade inte kolla numret utan svarade bara. Det fanns ingen tid för mig att säga 'hej' eller nåt sånt innan Dianas desperata röst talade. "D/n kom hit. Wille står och skriker och bankar på ytterdörren!" När jag svarade hade jag redan på mig strumpor och byxor som jag snabbt fick på medan hon pratade. "Jag kommer!" Sa jag och fick snabbt på mig en tröja. Jag drog på mig skor och jacka innan jag lämnade huset. Håret lät jag hänga hur blött det än var, det fanns ingen tid. Men precis innan jag lämnade huset hörde jag en ringsignal som inte var min. Jag såg mig om efter mammas mobil som antagligen var kvarglömd hemma. Mina ögon fastnade på jackfickan. Jag tog upp Ogges mobil. Inkommande samtal stod det. På displayen stod det 'Omar'.