Just A Game

Kapitel 111

DIANAS PERSPEKTIV

"Och vafan håller du på med?"

Jag vände mig raskt om och mötte Omar lutad mot gaveln i dörröppningen. Jag blev så förskräckt att jag hoppade till. Kofotens slammer mot golvet ekade ännu svagt i luften. Han hade höjt på ena ögonbrynet och väntade troligen på en förklaring. "Det är en människa där inne", sa jag men det verkade inte väcka något större intresse. "Det är Kalles bror och jag lovade att släppa ut honom!" sa jag sedan. Omar kastade en hastig blick mot kofoten. "Vem lovade du?" frågade han. Än så länge var samtalet lugnt och så tyckte jag det skulle fortsätta stanna. "Kalle. Han är crussean och från Manny men det är ju hans bror som är där inne!" jag hade sagt nog. Omar tog långsamt steg framåt och placerade händerna särat på bordet med frustrerat uttryck. Han såg inte ut att inte veta vad han skulle säga och letade efter ord.

"Han kan ju dö och..", började jag innan Omar höll upp en hand. "Sluta", sa han som om ett irriterande bi surrade kring hans huvud. "Alltså antingen är du riktigt dum eller naturligt blond".

Jag såg bort. "Vi hjälper ju förfan fienden om vi släpper ut dem, hajar du? Alltså ibland undrar jag vad du ens gör här", han gav mig en trött blick "Du måste tänka strategiskt. Vad tjänar vi på det?"

Jag tänkte efter. "Vi skulle kunna förhandla med honom. Han jobbar ju för Manny. Han borde väl veta något eftersom han är crussean", sa jag och Omar knäppte med fingrarna som om idén var hans. "Hämta honom", sa han och satte sig slappt väntade i en av de höga stolarna. Jag tvekade "Det kanske inte är så bra för han är liksom.."

Omar himlade med ögonen. "Men få bara hit crus-kuken!" sa han trött och viftade avfärdande med handen.

DITT PERSPEKTIV

"Kan du tala med träden?" frågade jag förundrat. Hon nickade och log. "Vad säger de?" undrade jag. Hon slöt ögonen återigen och lät sig hållas så. Jag undrade om hon kommunicerade via tankebanor eller via diskreta viskningar. Men eftersom jag inte kunde göra något så nära som jag var bestämde jag mig för det första alternativet. Maya väntade sig om och blinkade till. "De berättade om Orvar d/e begravning. De har sett alltihop", hon sa det precis som om det vore något mystiskt med den, som om hon visste något. "Jag vet att de inte begravde Orvar i den graven. Vet du vad de begravde i kistan?" Frågade jag. Medan Maya pratade med träden passade jag på att ta en närmare titt på gravstenen. Mycket riktigt stod det där att farbror Orvar skulle vila där under men tydligen inte. Maya hade avbrutit nu och inväntade mig. "Det var en orolig tid och folk var ovänner. Tydligen ska Orvar d/e död ha varit planerad. Hans kollega, Georg Molander var den som låg bakom. Han och hans kumpan stod utanför kyrkan här och planerade ett mord, ett avancerat. Georg kände till Orvars hemlighet, att han inte var människa. Här ute, precis här har de diskuterat ett botemedel mot Crusförbannelsen men det har inte experimenterat fram resultatet här så träden vet inget om resultatet. Men vad som begravdes i kistan var säkert stenar", sa Maya.

DIANAS PERSPEKTIV

(LÅTTIPS: Eminem - My name is)

När jag kom tillbaka in i köket med Kalle bakom mig såg jag att Omar tagit upp kofoten och hävt upp den på bordet framför sig. Kalle såg fundersam ut när jag satte mig vid bordet och visade honom till att göra detsamma.

Omar hade sitt mystiska flin över läpparna och begrundade varelsen som anslöt sig till bordet.

"Ska ni förhöra mig eller?" frågade Kalle lite kaxigt. "Inte precis gubbe lille. Vi ska hota dig." sa Omar och såg kärleksfullt på kofoten. "Vi ska göra såhär att om du inte ger den information jag kräver så kommer jag slita din kropp i stycken, karva ur dina inälvor och spika upp dem på kylskåpet", Omar log lite extra i slutet som om han precis berättat en rolig historia. Kalle såg hatiskt mot honom. "Jag säger ingenting".

"And you're gonna lose your lungs..", nynnade Omar och lutade sig roat tillbaka i stolen med mobilen framme. Jag la min hand på Kalles. "Snälla, kan du inte bara säga vad du vet? Vi vill inte skada Isac", sa jag "Och absolut inte dig".

Omar höjde på ena ögonbrynen och gjorde en sarkastisk min.

"Var är han?" undrade Kalle. Omar viftade med en nyckel utan att lyfta blicken från mobilen. "Vad är det där?" frågade han. "Nyckeln till din brorsas liv", svarade han.

"Det finns fler nycklar.."

"Tänk om inte?" avbröt Omar och såg upp. "Jag menar allvar, gubbe lille. Om inte du börjar snacka nu kommer du i fortsättningen kunna gå runt och säga 'I-sac min bror' på engelska". Jag gav Omar en blick om att ta det lite lugnt men antingen visste han inte vad nåt sånt betydde eller så såg han den inte.

"Kalla mig inte 'lilla gubben'", morrade Kalle.

"Sure, Kalle-balle".

"Jag har vapen på mig".

"Och jag kort stubin." Omars blick mörknade och jag anade att han började lessna på leken.

Kalle suckade tungt och jag återtog min hand med hans. "Vad vill du veta?" frågade han lågt. Omar log nöjt och gungade på stolen.

DITT PERSPEKTIV

Maya ville bjuda på te och dukade fram en äldre servis som idag måste vara riktigt värdefull. "Jag tänkte fråga dig om en till tjänst", sa jag lite försiktigt. "Vad som helst", sa hon glatt och hällde upp. Jag bet mig lite i läppen. "Du sa att du bara kunde utöva trollformler nu.. Vad vet du om hur man blir förvandlad till crussean?" hon stannade upp och satte sig lugnt ner två sekunder senare med blicken fäst i temuggen. Jag blev plötsligt orolig och ångrade att jag ens sagt det. Hon såg inte längre på mig utan neråt. "Det är en förbannelse som kräver svart magi och mycket farlig att utöva. Hur själva transformationen fungerar står skrivet i en bok men jag vet grundligt hur det går till. Är man människa och vill bli omänsklig skall man sövas ner. Man hamnar i en slags hypnos och utgår därefter endast efter av vad häxan/trollkarlens order. Det är självklart livsfarligt att utföra och de allra flesta avlider. Ökad chans för överlevnad finns det om en crussean älskar människan som ger sig in i förbannelsen. När personen sedan vaknar har hon överlevt det. Gör hon det inte så..", hon avbröt sig "Varför vill du ens veta sådana här saker?" frågade hon. "Förlåt. Det är bara det att .. Jag är född till crussean och kanske borde veta."